– Ordningsvakter är viktiga och bidrar till trygghet runt om i Sverige, men regelverket är föråldrat, nästan 40 år gammalt, och nu är det dags att ta ett helhetsgrepp, säger inrikesminister Mikael Damberg (S).
Det regelverk som styr ordningsvakternas verksamhet trädde i kraft 1981 och nu har regeringen gett Agneta Bäcklund, ledamot av Högsta domstolen, i uppdrag att se över det. Utredningen är en av punkterna i regeringens 34-punktsprogram mot gängkriminalitet, och ska vara klar i maj 2021.
Utredaren ska se över för vilka ändamål och på vilka platser ordningsvakter ska kunna användas, liksom vilka befogenheter de ska ha. En annan viktig fråga är vilken utbildning ordningsvakterna ska ha – i dag är den två veckor lång och det är otillräckligt, enligt Damberg.
– I dag är det mer komplext att vara ordningsvakt än för 40 år sedan, och då måste utbildningen hänga med i den utvecklingen.
Regeringen vill också att vakterna ska kunna avlasta poliserna mer.
– Finns det arbetsuppgifter som polisen har i dag som ordningsvakter i stället skulle kunna göra, då frigör vi polisiära resurser, säger Mikael Damberg, som dock poängterar att vakterna inte ska ersätta poliser:
– Ansvaret för ordning och säkerhet i Sverige ligger på Polismyndigheten och ska ligga kvar där. Däremot gör ordningsvakter ett viktigt jobb och vi måste få ett regelverk som gör att vi kan använda dem på det sätt man vill använda det, och att samarbetet med polisen fungerar.
Han är skeptisk till ett moderat förslag om att inom Polismyndigheten anställa flera tusen ordningsvakter i väntan på att fler poliser utbildas och kommer ut i tjänst. Det riskerar att skapa ett A- och B-lag bland poliserna, hävdar Damberg.
– Den största risken med det är att polisernas löner och villkor riskerar att bromsas eller gå nedåt i det läge där vi behöver en attraktiv poliskår.
Joakim Berndtsson är universitetslektor vid Göteborgs universitet, och har bland annat forskat om myndigheters användande av privata säkerhetsbolag. Det är ett globalt fenomen att mängden icke-statliga aktörer som håller på med polis- eller säkerhetsarbete ökar, enligt honom.
Att se över den åldrade lagen om ordningsvakter är bra enligt Berndtsson, men han saknar en mer principiell diskussion:
– Jag tycker det handlar om vem som ska få använda våld och tvång i det allmännas tjänst, hur de här instanserna ska underställas demokratisk insyn och kontroll. Frågan är också hur medborgarna ska veta vilka olika befogenheter grupper eller individer har som är förordnade som ordningsvakter eller väktare, i jämförelse med polis.
Att öka den uniformerade personalen i samhället skulle kunna ha effekter på det trygghetsskapande arbetet. Men han ser också en risk för negativa konsekvenser om kontrollen över ordningsvakterna inte är tillräcklig.
– Har man inte samtidigt sett till att tillsyn, översyn och kontroll fungerar på ett väldigt bra sätt riskerar det att öka antalet ärenden som det rapporterats om i medier de senaste åren. Det handlar om att ha robusta system för att kontrollera och bedöma personers lämplighet, samt att kunna hantera problem med våldsanvändning, säger Joakim Berndtsson.
Fakta
Ordningsvakter
Ordningsvakter utbildas och förordnas av polisen. De har begränsade polisiära befogenheter, och har rätt att omhänderta personer som är berusade på allmän plats, eller avvisa eller avlägsna personer som stör eller utgör en omedelbar fara för den allmänna ordningen.
I första hand ska en ordningsvakt försöka tala personer till rätta, men får använda våld om saken inte kan lösas på annat sätt. De får inte använda mer våld än nödvändigt.
Den som vill bli ordningsvakt måste ha fyllt 20 år, och ska vara laglydig. Det innebär att man ska vara ostraffad och inte finnas i polisens misstanke- och brottsregister. Man får också genomgå ett fysiskt test, ett språktest och en intervju. Utbildningen är 80 timmar lång.
Källa: Polisen