Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Stort bakslag för svenska höghastighetståg

Regeringen bör stoppa alla beslut i frågan om en eventuell höghastighetsjärnväg. Enligt Riksrevisionen har planeringen av denna dyra järnväg lidit av stora brister – redan från början. – Jag delar inte den bedömningen, säger infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) och tillägger att Riksrevisionen missat en viktig poäng.

Statens planering inför en eventuell höghastighetsbana i Sverige har flera brister, konstaterar Riksrevisionen i en ny granskning. Här syns snabbtåg i staden Wuhan i Hubei-provinsen, Kina.Bild: AP/TT
Riksrevisionen har granskat den statliga planeringen av höghastighetsjärnvägen, som är tänkt att gå sträckorna Stockholm–Göteborg respektive Stockholm–Malmö. Inga politiska beslut för att genomföra satsningen är ännu fattade, men den skulle innebära det största finansiella åtagandet i modern tid för den svenska staten, enligt Riksrevisionen.
Myndighetens slutsats är att staten har varit alltför fokuserad på höghastighetståg som en lösning på problemen, i stället för att utgå från problemen för att sedan söka den bästa lösningen.
– Problemet uppfattar man som att klimatpåverkan från flyget är för stor och att det finns viss kapacitetsbrist i stambanan – därifrån bör man sedan ställa sig frågan: ”På vilka olika sätt skulle vi kunna lösa detta?”. Men det har man aldrig gjort, säger Ingemar Delveborn, projektledare för granskningen.
I stället har staten gett i uppdrag att utreda hur höghastighetstågen ska komma till. Det betyder enligt Riksrevisionen att man inte har arbetat förutsättningslöst för att lösa problemen.
Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda alternativa lösningar, samt att jämföra effekten av dessa med effekten av en höghastighetsjärnväg. Det kan till exempel handla om ekonomiska styrmedel, som banavgifter på järnväg eller flygskatter.
För i nuläget är det inte klarlagt om höghastighetsjärnvägen är den effektivaste lösningen, enligt Delveborn.
– Det kan visa sig att man kan eliminera bristerna till en betydligt lägre kostnad med andra lösningar. Det vet vi inte i dag, för det saknas underlag.
Trafikverket har sedan tidigare bedömt att investering i en ny komplett höghastighetsjärnväg är olönsam. Det har staten inte tagit hänsyn till, enligt Riksrevisionen. Att ändå satsa på samhällsekonomiskt olönsamma projekt innebär att det undantränger mer lönsamma projekt.
Granskningen visar också att kostnadsberäkningarna för en höghastighetsjärnväg länge var kraftigt underskattade. Först 2015–2016 kom kvalificerade kostnadsbedömningar, som mer eller mindre fördubblade kostnaderna.
– I dagsläget ligger kostnadsberäkningen på ungefär 250 miljarder kronor. Vi kan inte bedöma om den är felaktig eller korrekt, men forskning kring megaprojekt visar att det är väldigt vanligt att det blir dyrare väl i byggfasen. Det finns därför en risk för att projektet kan bli ännu dyrare, säger Ingemar Delveborn.
Infrastrukturminister Tomas Eneroth säger till TT att Riksrevisionen inte verkar ha förstått poängen med Sverigeförhandlingen där regioner, kommuner och bostadsbyggare är involverade i förslaget om nya stambanor för höghastighetståg.
– Det krävs att man också ser nyttan av att vi får nya stambanor på plats även ur ett samhällsbyggnadsperspektiv och där tycker jag att Riksrevisionen missar poängen, säger Eneroth.
Moderaterna har sedan tidigare gjort tummen ned för satsningen på höghastighetståg och partiets ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson anser att det enda rätta är att lägga ned projektet.
– Eneroth försöker hitta argument till att bygga ett gigantiskt projekt som kostar flera hundra miljarder. Vi måste se till att lösa problematiken på spåren och det handlar om underhåll och att göra klart viktiga projekt som är påbörjade, säger Svantesson till TT.
Men att stoppa några beslut i höghastighetstågfrågan är inte aktuellt, enligt Tomas Eneroth.
– Att inte bygga mer järnväg nu, det skulle allvarligt försvåra möjligheterna att både nå klimatmål och få en bättre fungerande järnväg.
Fakta

Höghastighetsbanor

Höghastighetsjärnvägar brukar definieras som banor där tåg reguljärt körs i över 250 km/timme. De finns i de flesta av EU:s största länder, men ännu inte i Norden.

För svensk del resulterade den så kallade Sverigeförhandlingen mellan staten och kommuner i ett förslag 2017. Det gick ut på höghastighetsbanor för upp till 320 km/timme mellan Stockholm–Göteborg och Stockholm–Malmö. Däremellan skulle en rad platser trafikeras, däribland flygplatserna Skavsta och Landvetter.

Prislappen bedömdes då till 230 miljarder kronor. Lånefinansiering föreslogs. Upplåning genom gröna obligationer skulle utvärderas. Båda sträckorna föreslogs vara klara cirka 2035.

Storstadsregionerna och kommuner utmed den tänkta höghastighetsbanan lovade i gengäld att bygga 285 400 nya bostäder och anslutande kollektivtrafik.

Regeringen har dock ännu inte gått vidare med förslagen från Sverigeförhandlingen.

Trafikverket rekommenderade för sin del 2017 nya banor för högst 250 km/timme. I oktober förra året meddelade verket att man endast på sträckan Lund-Hässleholm projekterar för 320 km/timme.

Källa: Sverigeförhandlingen, Trafikverket

Gå till toppen