Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Misstänkt krögare frisläppt i väntan på dom

Arbetstid: 10–12 timmar per dag, 6–7 dagar per vecka. Lön: Noll kronor. Övriga arbetsvillkor: Vapenhot. Så såg den slavliknande vardagen ut för det nyanlända unga paret från Bangladesh, enligt ett åtal mot en krögare i Norrköping. Ingen har tidigare fällts för brottet människoexploatering.

Det unga paret fick bo i väldigt spartanska förhållanden ovanpå den nu konkursade restaurangen, där de enligt åtalet tvingades jobba utan lön.Bild: Polisen/Handout/TT
Rättegången, där en krögare i 50-årsåldern mot sitt nekande har åtalats för människoexploatering, avslutades på torsdagen. Mannen har sedan drygt en månad suttit häktad men försätts nu på fri fot i avvaktan på dom som väntas falla om två veckor.
– Min huvudman är nöjd med att ha försatts på fri fot i väntan på dom, säger mannens försvarare Karin Carlsson till TT.
Advokat Johanna Bergman, som biträder de två målsägarna, är inte förvånad över beslutet att släppa den misstänkte på fri fot.
– Men jag anser att det fanns skäl att hålla honom fortsatt häktad. Mina målsägande tog inte emot det beskedet väl, så mycket kan jag säga, säger hon till TT.
Mannen ska enligt åtalet ha utlovat en lön på 100 kronor per timme, utöver mat och husrum i restaurangen. Det unga paret – båda i 25-årsåldern från Bangladesh – uppger att de hösten 2018 jobbade på restaurangen i nästan två månader och att de aldrig såg till några pengar. Det var enligt kammaråklagare Eva Wintzell heller aldrig krögarens avsikt att betala ut någon lön. I stället ska paret, som hade och har uppehållstillstånd i Sverige, ha tvingats att arbeta under hot. Den misstänkte krögaren ska när de konfronterat honom bland annat ha riktat ett vapen eller en vapenattrapp mot dem och även hotat med misshandel. Krögaren ska enligt åtalet även ha framfört hot om en polisanmälan, som han hävdade skulle leda till utvisning.
Den åtalade nekar till brott och hävdar att de två aldrig jobbat på restaurangen, utan bara fick hjälp med mat och husrum då de saknat bostad.
Målet kan bli historiskt då ingen tidigare har fällts för brottet människoexploatering i Sverige. Det tillkom för drygt ett år sedan och har tidigare i år bara förekommit som alternativ brottsrubricering i ett åtal som ogillades av Jönköpings tingsrätt. Johanna Bergman ser åtalet som toppen av ett isberg och anser att en eventuell fällande dom skulle vara positiv i arbetet mot organiserad människoexploatering.
– En fällande dom skulle visa för personer som tidigare inte vågat anmäla att samhället reagerar och tar den här typen av brott på allvar, säger hon.
Fakta

Människoexploatering

Människoexploatering infördes i brottsbalken sommaren 2018 och kan som mest ge fängelse i fyra år. Brottet har bara prövats i svensk domstol en gång tidigare, som alternativ brottsrubricering till misstänkt människohandel i ett mål i Jönköpings tingsrätt. Det åtalet ogillades tidigare i år.

Brottsrubriken människoexploatering är ett försök av lagstiftaren att komma åt situationer där människor utsätts för tvångsarbete, orimliga arbetsvillkor eller tvingas till tiggeri. Brottet förutsätter även att förövaren har exploaterat offren med hjälp av olaga tvång, vilseledande uppgifter eller utnyttjande av offrets beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation.

Om människoexploateringen kan sägas vara grov – det vill säga om brottet har varit särskilt hänsynslöst, bedrivits i stor omfattning eller medfört stora vinster – kan straffet som mest bli tio års fängelse.

Källor: Justitieutskottet 2017/18:JuU32, riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet

Gå till toppen