Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Lagar tas fram för att få fler att vittna

Regeringen tillsätter nu utredningen om kronvittnen och anonyma vittnen. Justitieminister Morgan Johansson (S) ser dock problem med anonyma vittnen.

Justitieminister Morgan Johansson (S) presenterar åtgärder kopplade till 34-punktsprogrammet. Arkivbild.Bild: Johan Nilsson/TT
Rädslan för att vittna är ett problem för rättsväsendet, särskilt i utsatta områden.
– Det finns en problembild här som vi måste möta helt enkelt, annars blir den systemhotande, säger Johansson.
Han tror att ett kronvittnessystem kan bli kraftfullt. Det innebär att en misstänkt som vittnar mot sina medbrottslingar kan få sänkt straff.
I USA kan en åklagare sluta en överenskommelse om lägre straff med brottslingen. Det är dock inte aktuellt för Sverige. Om kronvittnen införs här kommer det att vara domstolen som beslutar om straffet ska sänkas, enligt justitieministern.
I dag finns en möjlighet att få strafflindring om man medverkar till utredningen av egen brottslighet.
Kritiker har varnat för att kronvittnens trovärdighet kan ifrågasättas. Anonyma vittnen är än mer kontroversiellt. Advokatsamfundet anser att rättssäkerheten hotas. Kritiken går ut på att en misstänkt måste få veta vem som pekar ut honom eller henne för att kunna försvara sig.
Även justitieministern har ”starka rättssäkerhetsinvändningar” mot anonyma vittnen.
– En försvarare måste ha möjlighet att kartlägga om det funnits en koppling mellan vittne och den åtalade. Det kan ha funnits någon gammal konflikt som man måste känna till, säger Johansson.
En utredning om anonyma vittnen, liksom om kronvittnen, finns med i regeringens 34-punktsprogram mot gängbrottsligheten. Johansson påpekar att den om anonyma vittnen är en beställning från riksdagen.
I både Danmark och Norge är anonyma vittnen tillåtna, liksom kronvittnen.
Utredaren, justitierådet Stefan Johansson, behöver inte lägga fram förslag om han anser att det vore är olämpligt.
Johansson påpekar att det efter utredningen är upp till regeringen att avgöra hur man ska gå vidare.
Utredaren har fram till maj 2021 på sig att ta fram förslag.
Justitieministern uppger att lagändringar kan vara på plats innan valet i september 2022.
Moderaterna har tidigare angripit regeringen hårt för att agera för långsamt mot gängbrottsligheten.
– Det är stora saker som ska utredas, påpekar justitieministern.
Utredaren ska bland annat också ta fram förslag på skärpta straff för övergrepp i rättssak, oftast hot mot vittnen.
Justitieministern tycker att straffen är alldeles för milda i dag och säger att de kan vara så låga som 14 dagars fängelse. Utredaren ska även titta på hur lagen kan ändras för att lättare komma åt olika typer av hot mot vittnen.
Annat som ingår i utredningen är till exempel hur vittnen ska kunna skyddas bättre.
Fakta

Behövs kronvittnen och anonyma vittnen?

En särskild utredare ska:

Analysera om det finns ett behov av - och är lämpligt att införa - en möjlighet till strafflindring för den som medverkar till en utredning av någon annans brottslighet, så kallade kronvittnen.

Analysera om det finns ett behov av - och är lämpligt att införa - en möjlighet att vittna anonymt.

Föreslå åtgärder för att förbättra stödet till vittnen och överväga åtgärder för att stärka skyddet av vittnen.

Bedöma om straffskalorna för övergrepp i rättssak, mened och skyddande av brottsling bör skärpas.

Uppdraget ska redovisas senast den 21 maj 2021.

Källa: Regeringen

Gå till toppen