Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Sverige behöver en nationell plan för hälsosammare matvanor.”

Kostnaden för svenskarnas dåliga matvanor är 53 miljarder kronor – under ett år. Det visar Hjärtrapporten 2019 som presenteras idag, skriver Kristina Sparreljung och Jan Nilsson, Hjärt-Lungfonden.

Regeringen bör ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram ett saltsänkningsprogram, skriver artikelförfattarna.Bild: Leif R Jansson / TT
Genom att äta för mycket salt, välja fel sorts fett och konsumera alltför lite frukt, grönsaker och fibrer beräknas 6 400 svenskar i år att dö i förtid. Av dem kommer nio av tio att dö i hjärt-kärlsjukdom. Det visade hälsoekonomerna Ulf Gerdtham och Sanjib Saha vid Lunds universitet i en studie tidigare i år. Som en del av Hjärtrapporten 2019 har Hjärt-Lungfonden givit samma forskare i uppdrag att räkna på kostnaderna. De jämför svenskarnas matvanor med de nordiska näringsrekommendationerna och beräknar hur konsumtion av olika näringsämnen och livsmedel påverkar risken att dö i förtid.
För att beräkna hur mycket de dödsfall som beror på ohälsosamma matvanor kostar samhället använder Gerdtham och Saha det statistiska värdet av ett liv, VSL, en internationellt vedertagen metod för hur mycket människor är beredda att betala för att minska risken att dö.
Kostnaden för dödsfall som orsakats av dåliga matvanor hamnar på cirka 53 miljarder kronor – under ett år. Det är mer än statens sammanlagda utgifter för kultur, miljövård och migration under 2018.
Framgångsrik forskning har bidragit till att antalet dödsfall i hjärt-kärlsjukdom nästan halverats i Sverige på 20 år. Men svenskarna sitter allt mer stilla, motionerar allt mindre och äter mer ohälsosamt.
Idag har svenskarna sämst matvanor av alla nordbor, och mer än varannan är överviktig.
Den internationella studien Global Burden of Disease visar att dåliga matvanor orsakar fler dödsfall än rökning i världen.
Svenskarnas dåliga matvanor har blivit ett stort samhällsproblem. Regeringen måste ta initiativ till en nationell handlingsplan för att förbättra svenskarnas matvanor. Det skulle inte bara rädda liv och bespara samhället stora kostnader, utan även vara ett effektivt sätt att minska de skillnader som finns mellan olika samhällsgrupper när det gäller människors hälsa.
Hjärt-Lungfondens forskningssatsning SCAPIS, där 30 000 svenskar har genomgått omfattande undersökningar, visar att människor med låg socioekonomisk status löper betydligt större risk att drabbas av fetma, diabetes och högt blodtryck.
Vi föreslår att regeringen vidtar följande åtgärder för att förbättra svenskarnas kostvanor:
1. Inför ekonomiska styrmedel.
Enligt FN:s världshälsoorganisation WHO:s rekommendationer bör regeringen använda ekonomiska styrmedel för att bidra till bättre matvanor, till exempel subventionera frukt och grönt samt beskatta sockersötade drycker.
2. Begränsa marknadsföring till barn.
Tillsatt socker bör som mest utgöra 10 procent av energiintaget. Samtidigt visar en undersökning från Livsmedelsverket att två av tre flickor i årskurs 8 äter för mycket tillsatt socker. Marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel till barn bör begränsas genom lagstiftning.
3. Främja hälsosamma livsmedel.
Ulf Gerdtham och Sanjib Saha har undersökt vilken effekt specifika rekommendationer har. När det gäller män kan flest liv räddas, och mest pengar sparas, om de äter mer frukt och grönsaker. Kvinnor har mest att vinna på att äta mer fiber, till exempel bröd med mycket fiber. Regeringen bör främja människors möjlighet att få tillgång till hälsosamma livsmedel, till exempel genom skärpta krav i kommunala upphandlingar och en satsning på livsmedelsmärkningen Nyckelhålet.
4. Skapa ett saltsänkningsprogram.
Att äta mindre salt är enligt WHO en effektiv åtgärd för att minska dödligheten i hjärt-kärlsjukdom. År 2017 presenterade Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten förslag till åtgärder för att främja livsstilsrelaterad hälsa. En slutsats var att Sverige behöver ett långsiktigt, nationellt program för att sänka salthalten i livsmedel. Regeringen bör ge Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram ett sådant program.
Över 30 000 svenskar dör varje år i hjärt-kärlsjukdom, som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. En politik som bidrar till mer hälsosamt ätande skulle bidra till att förebygga sjukdom i hela befolkningen, oberoende av kön, ålder och socioekonomisk status.
En nationell handlingsplan är inte bara en klok samhällsekonomisk investering. Det förbättrar människors livskvalitet, minskar lidande och räddar tusentals svenskar från att dö i förtid.
Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden
Jan Nilsson, ordförande för Hjärt-Lungfondens forskningsråd
Gå till toppen