Det hör inte till vanligheterna att Vänsterpartiet öppnar för att ta initiativ tillsammans med Moderaterna. Men de är eniga om att Arbetsförmedlingen, AF, reformeras på ett ohållbart vis. Och nu hotar V-ledaren Jonas Sjöstedt att försöka fälla det ansvariga statsrådet, arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S).

"Vi är beredda att sätta oss med Moderaterna för att gemensamt gå fram med ett misstroende", förklarar han för TT.

Regeringen får två veckor på sig att möta Vänsterpartiets krav. De handlar bland annat om att säkra AF:s stöd till funktionsnedsatta, ge verksamheten mer pengar samt se till att myndigheten även fortsättningsvis har kontor över hela landet.

I stort låter det rimligt med tanke på hur reformeringen hittills sett ut.

Men Sjöstedt går för hårt fram i sammanhanget.

Det är stora förändringar det handlar om. Drygt 130 av AF:s lokalkontor har fått nedläggningsbeslut och tusentals anställda har varslats om uppsägning. Som följd därav har ytterligare tusentals anställda valt att säga upp sig på eget initiativ. Förklarligt nog har verksamheten blivit lidande av turbulensen. Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, vittnar i en rapport om hur ansvar för arbetslösa faller mellan stolarna och handläggningstider förlängs. Detta samtidigt som konjunkturen kyls av och arbetslösheten ökar. Följden blir en kraftig ökning av kommunernas kostnader för ekonomiskt bistånd.

I DN beskriver SKL:s avdelningschef för utbildning och arbetsmarknad, Per-Arne Andersson, den pågående utvecklingen som "en övervältring av kostnader från staten eftersom Arbetsförmedlingen inte är funktionell just nu".

Inte var det väl så förverkligandet var tänkt av 73-punktsöverenskommelsens artonde punkt?

I grunden är det rätt tänkt av S, MP, C och L att vilja reformera AF. Myndigheten har under lång tid framstått som tungrodd och ineffektiv.

Så sent som häromveckan uppmärksammade SVT en granskning av delar av verksamheten under 2018. Av drygt 4 000 intresseanmälningar från arbetsgivare som sökte personal för subventionerade anställningar fick cirka 70 procent ingen återkoppling inom fyra veckor. Och ett trettiotal fick inget svar alls.

Det saknas inte andra anmärkningsvärda exempel. I stort finns det all anledning att fortsätta reformeringen av AF och låta privata aktörer ta över uppgiften att matcha och hjälpa arbetssökande till nya jobb.

Men även regeringen och samarbetspartierna går för hårt fram i sammanhanget.

Hela förändringen ska, enligt planerna, vara genomförd under 2021. Det är fullt möjligt, enligt en rapport från AF. Men förändringstakten sägs samtidigt medföra "en högre grad av risk än vad som idealt hade varit önskvärt".

Sverige bör inte ta någon onödig risk just nu. Arbetsmarknadsläget ser ut att bli allt kärvare framöver och en ny rapport från Statistiska centralbyrån understryker arbetslöshetens strukturella drag. Personer som är födda utanför Europa och har bott mindre än tio år i Sverige förvärvsarbetar inte bara i lägre utsträckning än andra. Gruppen utmärker sig också genom en otryggare ställning på arbetsmarknaden och särskilt stor oro över arbetslöshet.

Tanken är inte ny på att sänka takten i reformeringen av AF. Även L-ledaren Nyamko Sabuni har öppnat för detta. Häromveckan skrev hon brev till sina kolleger i S, MP och C med krav på ett möte för att diskutera processen.

Det kan vara dags för de fyra partierna att boka in det där mötet nu. Om de bara backar lite, så gör Jonas Sjöstedt sannolikt detsamma.