Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Ensidigheten i svensk skoldebatt står i vägen för framgång.”

Skolan behöver utvecklas så att den står i samklang med vår tid genom att förena vad som i debatten kallas ett ”elevcentrerat arbetssätt” och en ”kunskapsskola”. Det skriver Eva-Maria Tebano Ahlquist, Christina Gustafsson och Per Gynther som forskar kring skola och undervisning.

Montessoripedagogiken har visat sig framgångsrik när det gäller utmaningar svensk skola står inför, skriver artikelförfattarna.Bild: Lars Brundin
Svensk skola står inför stora utmaningar. Nyligen publicerade Skolinspektionen en rapport där det framgår att en tredjedel av eleverna i årskurs fem inte tycker att skolarbetet är intressant, roligt och väcker nyfikenhet. Jämfört med tidigare års undersökning anser fler elever att skolarbetet inte inspirerar till att vilja lära sig mer.
Internationella kunskapsmätningar, till exempel PISA, pekar på att svensk skola under senare tid blivit sämre på att kompensera för skillnader när det gäller elevers sociala bakgrund.
En undersökning från Lärarnas riksförbund visar att mer än hälften av lärarkåren överväger att lämna skolan. Skolverkets prognos visar att 77 000 lärare behöver rekryteras till och med år 2022.
Diskussionen om vad som måste göras för att komma tillrätta med skolans problem har länge präglats av krav på ”en kunskapsskola” som sägs stå i motsättning till en ”elevcentrerad pedagogik”, det vill säga en verksamhet i vilken eleverna är delaktiga och har inflytande över undervisningen och sin egen lärandeprocess. Men i verkligheten är de pedagogiska inriktningar som förenar just dessa två ståndpunkter de som är framgångsrika. Montessoripedagogiken är ett exempel. I internationella studier har den visat sig särskilt framgångsrik när det gäller de utmaningar som svensk skola står inför.
En studie genomförd av Furman University mellan år 2011 och 2016 i South Carolina jämförde 7 500 montessorielever i socialt utsatta områden med elever med liknande bakgrund i skolor med traditionell pedagogik. Montessorieleverna presterade betydligt bättre än jämnåriga elever i kontrollskolorna.
Montessorieleverna uppvisade också högre grad av social kompetens och upplevde en större känsla av välbefinnande. Av lärarna uppgav 98 procent på montessoriskolorna att de trivdes i mycket hög grad med sitt yrkesval. Studien visade sammantaget att de satsningar som gjorts på offentliga montessoriskolor i South Carolina har gett god utdelning.
I Sverige har montessoripedagogik praktiserats sedan början av 1900-talet, men få forskare har intresserat sig för att studera den, trots att många montessoriskolor enligt Skolinspektionens granskningar är framgångsrika. Däremot har studier som liknande den som redovisas ovan genomförts utanför Sveriges gränser. Alla pekar de på att montessoripedagogik främjar elevernas kunskapsinhämtning och utvecklar deras samarbetsförmåga, förmåga att ta ansvar för sitt eget lärande, analysförmåga och kommunikativa förmåga, alltså färdigheter av betydelse i dagens liksom morgondagens samhälle.
Vi vill peka på ett antal faktorer som vi menar är montessoripedagogikens styrkor:
• Pedagogiken vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Innehållet i undervisningen behandlas på ett systematiskt sätt och alltid utifrån ett sammanhang och har som utgångspunkt att utmana och stödja såväl elevernas kunskapsinhämtning som deras förmåga att ta eget ansvar för sitt lärande.
• Pedagogiken står för en sammanhållen syn på barns behov, från förskola till gymnasium.
• Verksamheten präglas av ett demokratiskt förhållningssätt där respekt för varandra och omgivningen är i fokus.
• Klassrummen har undervisningsmaterial som främjar nyfikenhet och samarbete, till exempel laborativt material som stödjer barnens förståelse för exempelvis matematiska samband och satser, historiska förlopp och naturvetenskapliga fenomen.
• Lektionerna består av sammanhängande block för att eleverna ska ha utrymme att reflektera och diskutera det innehåll som behandlas, och på så vis skapa förutsättningar för eleverna att fördjupa sitt kunnande. Helklassundervisning förekommer men betydligt oftare äger undervisning rum i mindre grupper. Syftet med detta är att alla elever ska vara delaktiga samtidigt som läraren får möjlighet att utmana, följa och stödja varje elev.
Även om montessoripedagogiken visat sig framgångsrik är det för oss ointressant om den undervisning som bedrivs kallas montessoripedagogik eller något annat. Huvudsaken är att skolan utvecklas så att den står i samklang med vår tid genom att förena vad som i debatten kallas ett ”elevcentrerat arbetssätt” och en ”kunskapsskola” vilket vi menar gynnar elevernas lärande, förhindrar flykt från läraryrket och bidrar till att fler söker sig till lärarutbildningen. Den ensidighet som präglar svensk skoldebatt om hur undervisning bör bedrivas står emellertid i vägen.
Eva-Maria Tebano Ahlquist, lektor i didaktik vid Stockholms universitet.
Christina Gustafsson, professor emerita i pedagogik vid Uppsala universitet.
Per Gynther, lektor i pedagogik vid Stockholms universitet.
Gå till toppen