Annons

Annons

Annons

Skåne

Tryffelkampen är avgjord – de första svamparna på svenska fastlandet har hittats

Det tog tolv år av tröstlös väntan. Nu finns den – den första tryffeln som skördats på svenska fastlandet. Med två veckors mellanrum gjorde två envisa odlare sina fynd. Först en svamp på Österlen och sedan en i Tjörnarp.

– Först trodde vi att vi skulle bli jätteglada, men det var mer ”Va, funkar det?", berättar Gunnel Smedstad.

Text

Sökhunden Cerce har precis kopplats loss inne i hägnet. Det dröjer inte länge innan han markerar för doften av mogen tryffel.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Cerce har på sig sitt rosa halsband. Det är signalen – nu vet han att det är tid för tryffeljakt.

Lagotto romagnolo-hunden snor runt inne i dungen.

Ena stunden står han helt stilla och vädrar nära en trädstam. I nästa river han sig ned genom jorden så att de multna löven yr. Han markerar för doften av mogen bourgognetryffel.

Gunnel Smedstad följer efter med sin lilla kratta, ner i samma grop.

I många år har de hållit på så här.

Ifjol hände det för första gången att Cerce markerade att han kände tryffeldoften bland träden de planterade. Nu sker det mest varje gång, men under vårt besök görs inga nya fynd.

Bild: Jonas Nyrén

Svart tryffel växer både vilt och i odlingar på Gotland och Öland.

Annons

Gunnel och Morten Smedstad, två företagare från Höör, har velat visa att det går även på fastlandet.

Annons

2007 planterade de 300 ek- och hasselplantor i den här slänten nära Tjörnarp. Plantorna kom dit från Frankrike, i krukor som vattnats med miljontals tryffelsporer.

De har kalkat sin jord för att tvinga upp ph-värdet, de har hägnat in träden för att inte vildsvinen skulle böka upp hela odlingen. De har låtit analysera rötterna och fått veta att mycelet från tryffel finns kvar. Att det skulle ta lång tid att lyckas visste de om, men när tio år passerat kom tvivlen.

– Vi hade väl inte gett upp, men var på gränsen. Ja, ja, vi får väl plocka hasselnötter och ha till jul, säger Morten Smedstad med ett skratt.

14 gram värda att vänta på. Paret Smedstads första tryffelsvamp förvaras i frysen, därav iskristallerna på ytan.

Bild: Jonas Nyrén

Den här hösten kom utdelningen. Söndagen den 13 oktober hände det, i skymningen.

De hade i stort sett sökt färdigt för dagen när Cerce ville stanna vid ett träd till. Gunnel grävde, Morten lyste med mobilen. Plötsligt hade hon den i handen, den lovande klumpen.

– Det här stämmer inte med vikten. Det här är ingen sten, sa jag till Morten.

Hon hade rätt. Det var 14 gram tryffel av bourgognetyp, ungefär lika stor som en pingisboll. Svart utanpå, brun inuti.

De samlade sina vänner och firade med en pastaskål och generösa mängder tryffelskivor (från en annan, gotländsk, svamp).

Då hade de ingen aning om att de inte var först.

Det finns nämligen en annan vinnare i den skånska tryffelkampen: En hemlighetsfull kvinna på Österlen. Hon planterade också sina träd för 12 år sedan. Den 28 september 2019 grävde hon upp sin första tryffel, från en odling som är betydligt mindre än paret Smedstads.

Annons

Annons

– Detta är kronan på verket, att jag var först. Jag är lite tävlingsmänniska så jag tycker det här är fantastiskt roligt, berättar kvinnan.

Än så länge vill hon vara anonym, hon är lite rädd att någon ska förstöra det värdefulla i hennes jord.

Fadder till båda odlingarna har tryffelexperterna Christina Wedén och Lina Petersson varit. Christina Wedén finns på Uppsala Universitet, institutionen för läkemedelskemi, och forskar just nu på de bakterier som jobbar inuti tryffeln för att skapa dess genomträngande doft.

Hon bryr sig inte om vem som vann, utan gläds åt att två tålmodiga skånska odlare till slut har lyckats nästan samtidigt.

– Det är alltid tufft var pionjär. De var först. Det är lättare att komma efter när man ser att det fungerar.

Det tar tid för träden att producera den mängd kolhydrater som svampen behöver för att växa. Efter det här genombrottet är hon säker på att mer är på väg.

– Har ett träd visat att det kan ge tryffel finns ingen anledning att de andra inte skulle göra det. Det börjar alltid med några, sedan ökar produktionen.

Den banbrytande skörden väcker hopp på fler håll. Christina Wedén känner till ett tiotal väntande tryffelodlare bara i Skåne.

Redan när Gunnel och Morten Smedstad planterade sina träd skapade de tryffelfeber i Tjörnarp.

– Det här är vår pensionsförsäkring, sa Gunnel Smedstad till HD-Sydsvenskans vinskribent Anders Fagerström när han besökte dem 2008.

Flera medlemmar i byns företagarförening skaffade sökhundar och bolaget Skånska Tryffelkompaniet AB startades. Det lokala bussbolaget arrangerade resor till Höörs italienska vänort Città del Castello, slumpartat nog en kommun full av tryffelproducenter.

Annons

En mycket envis trio kan andas ut.

Bild: Jonas Nyrén

Annons

Den första svampen blir kvar i frysen tills de kommer på hur den bäst ska användas.

Nu pratar Gunnel Smedstad snarare om tryffeln som en guldkant på tillvaron. Det lär dröja minst en säsong till innan de kan börja sälja skånsk tryffel.

Men Skånska Tryffelkompaniet väcks till liv igen.

Skorna i butiken som paret driver får snart sällskap på hyllorna av direktimporterade tryffelprodukter.

– Nu är det nytändning, säger Gunnel.

Då, 2007, kämpade företagarföreningen även för att få tåget att stanna i Tjörnarp. De skaffade sig en lite udda och tvådelad vision: att kunna äta tryffel på tåget mellan Sösdala och Tjörnarp.

Nu är det möjligt.

– Vi får väl göra tryffelsmör och bre en macka till tågresan, säger Gunnel.

– Eller en omelett, säger Morten.

Fakta

Sju saker du kanske inte visste om tryffel

1. Precis som många andra svampar lever tryffeln i symbios med ett värdträd. Svampar vars fruktkroppar bildas och mognar under mark kallas hypogeiska. Att de växer under mark gör att de tillhör markägaren och ingår inte i allemansrätten.

2. Tryffeln i Tjörnarp och på Österlen är bourgognetryffel (Tuber aestivum), samma art som växer vilt på Öland och Gotland.

3. 1977 gjordes det första fyndet av vild gotländsk bourgognetryffel, i Fardhem på södra Gotland. Under de senaste fem åren har ca 700 kg bourgognetryffel sålts årligen från Gotland, dock med en minskning i fjol efter den ihållande sommartorkan.

4. Tryffelns doft innehåller många ämnen, som tillsammans bildar tryffelns arom. Androsterol, ett myskliknande feromon som också finns i svett och urin, har hittats i en annan svart tryffel (périgordtryffeln), men inte i bourgognetryffeln.

5. Tryffel har inte någon distinkt smak, men desto mer av lättflyktiga doftämnen. Dessa aromer tar sig lätt vidare och kan smaksätta andra livsmedel: smör, olja, pasta. En favoriträtt för paret Smedstad är tryffelomeletten: Den skapas genom att man först lägger sex-sju ägg i en glasburk, ihop med ett par tryffelsvampar. Där får de ligga i två-tre dagar. Efter det är det bara att göra omelett av dem.

6. För alla sorters tryffel har den starka doften varit en fråga om överlevnad. Den lockar till sig grisar, möss och ekorrar. De sökande och bökande djuren har sedan ätit tryffeln och spridit dess sporer till nya platser med sin spillning.

7. Kilopriset för bourgognetryffel från Gotland ligger idag på cirka 6000 kronor. Det är dock få som köper ett kilo och priset brukar därför snarare anges per hekto. 10 gram räcker för att smaksätta en portion.

Källor: Gotlands Tryffelförening, intervju med Christina Wedén

Annons

Annons

Nästa artikel under annonsen

Till toppen av sidan