Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Klimatkrisen kan mildras. Om bara viljan finns.

Greta Thunberg har bidragit till att föra upp klimatfrågan i toppen på den politiska agendan.Bild: Susan Walsh
Det magiska talet är 7,6 procent.
Så mycket måste världens totala utsläpp av växthusgaser minska varje år fram till 2030 om Parisavtalets mål – eller snarare ambition – att begränsa den globala temperaturhöjningen till 1,5 grader ska uppnås.
Det framgår av den nya rapporten Emissions Gap Report 2019, från FN:s miljöprogram UNEP.
För att nå det mindre ambitiösa målet på 2,0-grader behöver de årliga utsläppen av växthusgaser minska med 2,7 procent om året.
Utsläppsklyftan kan även mätas med andra mått. 2030 måste de årliga globala utsläppen av växthusgaser vara nere på 25 gigaton. Men som det ser ut nu, med de begränsade åtaganden som världens länder gjort hittills, kommer utsläppen att vara mer än dubbelt så stora detta år: 56 gigaton.
Det är dags att se verkligheten i ögonen. Och den är inte ljus. Inte i dagsläget.
Visst, det är lätt att vara efterklok. Men om makthavarna hade lyssnat på klimatvetenskapen för tio år sedan så hade situationen varit en annan, och uppgiften betydligt lättare. Då hade det räckt med en årlig utsläppsminskning på 3,3 procent för att klara 1,5-gradersmålet.
Istället har utsläppen ökat med i genomsnitt 1,5 procent det gångna decenniet. Trots varningarna från en i princip enig forskarkår, vars slutsatser vilar på en allt stabilare vetenskaplig grund. Trots politikernas egna löften. Det har varit mycket snack, betydligt mindre verkstad.
Sverige, med ambitionen att vara ett föregångsland, minskade sina klimatpåverkande utsläpp med endast 0,5 procent mellan 2016 och 2017. För att nå det mål riksdagen satt upp – att Sverige ska nå netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045 – krävs årliga utsläppsminskningar på i genomsnitt 5 till 8 procent.
Enligt UNEP finns det i dag inte en enda nationell handlingsplan som är tillräckligt radikal för att nå en årlig minskning på 7,6 procent. Och ju längre de nödvändiga utsläppsminskningarna dröjer, desto större måste de bli när de väl kommer i gång.
Enligt UNEP är den punkt nu nådd där 1,5-gradersmålet är på väg att bli ouppnåeligt.
Denna senfärdighet riskerar att stå mänskligheten dyrt.
Redan vid en global uppvärmning på 1,5 grader blir effekterna på djur, natur och människors levnadsvillkor omfattande, om än hanterliga. Varje ytterligare tiondels grad som temperaturen stiger därutöver väntas få påtagliga konsekvenser för livsmedelsförsörjning, för den ekologiska balansen, för människors liv, hälsa och säkerhet.
Även om Parisavtalet var en framgång stod det från början klart att de frivilliga åtaganden om utsläppsminskningar och andra åtgärder som gjordes i Paris 2015 inte var i närheten av att vara tillräckliga. Dessutom är det en försvinnande liten del av de 184 länder som ratificerat avtalet som ser ut att nå sina uppsatta mål.
Men allt är inte svart. I rapporten framhålls den snabba utvecklingen när det gäller tekniska lösningar för omedelbara och kostnadseffektiva utsläppsminskningar. Kostnaden för förnybar energi har sjunkit snabbare än vad som förväntades för bara några år sedan, och förnybar energi är numera den billigaste formen av ny energi i större delen av världen.
Petteri Taalas, ordförande för Meteorologiska världsorganisationen, WMO, kostar till och med på sig att vara optimist.
"På sätt och vis är jag mer hoppfull nu än jag var för tio år sedan, för nu ser vi ett helt annat politiskt tryck och dessutom många initiativ från den privata sektorn."
Förhoppningsvis är hans optimism inte ogrundad. Och visst har medvetenheten ökat. Alla är inte som den amerikanske presidenten Donald Trump eller Brasiliens Jair Bolsonaro.
På måndag inleds FN:s klimattoppmöte i Madrid. Ett huvudsyfte är att fylla Parisavtalets ramar med mer och framför allt mer konkret innehåll, tydliga åtaganden grundade på trovärdiga beräkningar.
Klyftan mellan vad som lovas och vad som görs måste inte bara minska, den måste slutas helt.
Gå till toppen