Sverige har generösa regler för arbetskraftsinvandring. Det finns det goda grunder för. Men det finns också skäl att minnas varför alliansen och Miljöpartiet ville göra det lättare för dem som vill komma hit och jobba.

När någon tar ett ledigt jobb, arbetar och betalar skatt så blir det en vinstaffär för alla inblandade. Särskilt som det i förlängningen bidrar till högre tillväxt och ytterligare arbetstillfällen när mer pengar cirkulerar i ekonomin. Fast hela denna kedja av önskvärda effekter förutsätter förstås att arbetskraftsinvandrarna klarar försörjningen - för sig själv och även för eventuella familjemedlemmar som följer med till Sverige.

Flyktingar som beviljats asyl måste visa att de kan försörja anhöriga för att dessa ska få komma hit. Men motsvarande krav ställs i dagsläget inte på arbetskraftsinvandrare, vilket förmodligen förvånar många. Det finns en gräns för hur låg månadslön de får ha, men den ligger inte på mer än 13 000 kronor.

"Det innebär då att en person kan deltidsarbeta på en pizzeria, tjäna 13 000 kronor i månaden, ta med sig hustru och sina tre barn, och det förstår var och en att det går inte ekonomiskt ihop", konstaterar Kristdemokraternas migrationspolitiska talesperson, Hans Eklind, i Ekot.

Det är inte svårt att instämma. Det går inte ekonomiskt ihop.

Nu har också Liberalerna bytt fot och förespråkar – i likhet med M, KD, C och SD – försörjningskrav. Därmed finns en klar majoritet för den linjen i riksdagen. Men innan ett beslut om en regeländring kan klubbas återstår en del detaljer att reda ut.

I 73-punktsöverenskommelsen mellan S, MP, C och L heter det att "dagens regler för arbetskraftsinvandring ska värnas". Det komplicerar frågan.

Socialdemokraterna öppnar visserligen för att låta utreda förslaget, men Miljöpartiet vill inte höra talas om något försörjningskrav. Utgångspunkten är ju ändå att folk ska försörja sig själva och det är minsann inte lätt att få försörjningsstöd eller andra bidrag i Sverige, resonerar de gröna.

Men det gäller inte bara kostnaderna för sociala insatser. Frågan om försörjningskrav är större än så. Systemet ska inte heller vara uppbyggt så att arbetskraftsinvandrares anhöriga kommer hit och lever i misär. Det är dyrt att leva i Sverige. Så dyrt att det rentav finns skäl att diskutera om inkomstkravet på 13 000 kronor i månaden är för lågt även för dem som bara ska försörja sig själva.

Arbetskraftsinvandringen fyller en väsentlig funktion. Den är svåröverskattad för att klara rekryteringen till bristyrken och kan med, en åldrande svensk befolkning, spela en ännu viktigare roll i framtiden. Men vad som behövs är inte fler som deltidsarbetar för svältlöner i lågkvalificerade yrken. Matchningsproblemen på svensk arbetsmarknad måste kunna lösas på annat vis.

Grundläggande är att de som vill jobba i Sverige kan försörja sig själv – och de sina. Det finns inget skäl att i den här frågan ställa lägre krav på arbetskraftsinvandrare än på asylinvandrare.

"Det viktiga är ju att vi har en situation där inte kostnaderna skenar i väg, säger Liberalernas migrationspolitiske talesperson Fredrik Malm i radion.

Det är sant. Lika viktigt är att möjliga vinster från arbetskraftsinvandring inte slösas bort. En utredning ska därför se över möjligheterna att införa ett särskilt visum för högkvalificerade som vill söka jobb eller starta företag i Sverige. Så ska det sättas stopp för så kallade kompetensutvisningar.