Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

En hundraåring som är precis som hon är

När Anette Brunsson fyllde 90 år frågade hon sin läkare hur en typisk 90-åring skulle vara och fick till svar att hon skulle vara precis som hon är. Nu går hon mot de hundra och tycker själv att hon är likadan som då. – Enda skillnaden är att jag släppt alla krav jag hade på mig och folk får acceptera mig som jag är, säger hon.

Anette Brunsson har levt ett hundraårigt liv som hon är nöjd med och hon hoppas det fortsätter ett tag till.Bild: Ulf Sundberg
Anette Brunsson föddes i Vännäs i Västerbotten där hon växte upp och gick i folkskolan. Pappan var lantbrukare och fjärdingsman medan modern var lärarinna. Fadern dog tidigt och Anette fick börja arbeta istället för att läsa vidare till lärarinna som var hennes dröm.
– Mitt första arbete var på Trafikrestauranger och jag började jobba på linjen Vännäs-Långsele innan jag fick jobb på restaurangen i Kiruna. Det var under kriget och vi hade en hel del officerare som bodde på hotellet där jag arbetade.
– En dag fick jag hoppa in i telefonväxeln när det plötsligt ringde en dam som skulle sälja korsetter till en annan av de boende. Nervös som jag var kopplade jag samtalet fel och hade en stund senare en rasande överste i receptionen som undrade vem som kopplat en korsettförsäljare till honom, berättar hon och ler.
Idag kan hon skratta åt händelsen men då var det inte så roligt.
Hon kan även berätta om den så kallade permittenttrafiken där två miljoner tyska soldater fick åka tåg genom landet på väg till Norge.
– Jag kunde se tågen passera och när jag sedan flyttade till Hallsberg kunde vi även se soldaterna vinka till oss när de stannade till på stationen.
Det var under den tiden hon mötte sin man Bengt och de gifte sig 1943. Han jobbade vid järnvägen och blev så småningom stins.
– Det innebar att vi fick flytta flera gånger och vi bodde både i Ervalla utanför Örebro och i Uddevalla innan vi hamnade i Lund.
– Då jobbade jag med statistik och var bland annat forskarassistent på Socialmedicinska institutionen under 22 år, där jag sammanställde statistik om arbetsförhållanden i olika näringar.
I Lund byggde Anette och Bengt upp ett stort umgänge och hon har ännu idag många vänner.
– Fast de flesta av mina jämnåriga är borta, men jag har många yngre vänner kvar som jag är tacksam för.
Under många år arbetade Anette även för Amnesty i Lund med organisationens butik och hon är fortfarande medlem även om hon med ålderns rätt har slutat stå i butiken.
– Det var när jag läste om Amnesty som jag kom på att jag gillade deras arbete och gick med. Sedan arbetade jag i butiken i 20 år innan jag slutade.
För tillfället sitter hon mest hemma sedan en fallolycka för ett par månader sedan då hon skadade höften.
– Men jag hoppas komma ut och gå igen om ett par månader. Jag har alltid älskat att promenera och cykla. Jag och min man hade ingen bil så vi cyklade när vi skulle till sonen i Södra Sandby eller någon annanstans, säger hon och lägger till att hon slutade cykla fyllda 87 år.
Dagarna fördrivs till stor del genom att lyssna på P1.
– Jag lyssnar mycket på vetenskapsprogram även om jag ibland bara fattar hälften av vad de pratar om. Däremot stänger jag av när "På minuten" kommer och "Ring P1" är inte heller särskilt roligt att höra på.
Eftersom hon numera släppt nästan alla krav på sig själv så låter även barn och barnbarn ordna födelsedagskalaset.
– De sa till mig att jag inte skulle bry mig om det och att de skulle ordna allt, så då låter jag dem göra det, förklarar hon och verkar tycka att det är skönt.

Anette Brunsson

Gör: Pensionär.
Bor: I Lund.
Familj: Sonen Hans och sonsonen Lars. Tre barnbarnsbarn.
Aktuell: Fyller 100 år den 29 november.
Gå till toppen