Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

”Om inget sker kommer vi alla att dö i förtid”

Luttrade fredagsdemonstranter från Spyken trotsade blötsnö och kyla. På Stortorget hölls en av 135 klimatstrejker i landet.

Leo Welin och Riccardo Tota deltog i fredagens manifestation.Bild: Kalle Kniivilä
Klimatstrejkare försöker hålla humöret uppe, men tror också att demonstrationerna måste accelerera om det inte ska stanna av.
– Många jag känner menar att vi inte gör någon skillnad, att vi bara står där och får ogiltig frånvaro och fuckar upp vår framtid. Men är det inte bättre att gå ut och visa sitt missnöje och i varje fall försöka göra någonting, säger Nora Scholander.
Hon går för det mesta till fredagsdemonstrationerna. Det är det många från Spyken som gör.
– Vi får ogiltig frånvaro, men man kan sjukanmäla sig. Fast det är konstigt när det är en strejk och det är konsekvenserna man ska ta. De flesta lärare har supportat och nästan uppmanat oss att gå.
Leo Welin har demonstrerat alla fredagar. Han är våt och kall men ändå glad över uppslutningen på ett hundratal personer.
– Jag vill att det ska accelerera och bli något mer. Jag tror inte folk är sugna på att gå ut på skolstrejker varannan månad. Det blir lite uttjatat efter ett dag. Det bästa tror jag är att ta tag i problem vi har redan i dag.
Han tar protesterna mot den planerade raffinaderiutbyggnaden i Lysekil som exempel. Men varje vardag finns det också saker att göra.
– Det kan vara basic grejer som att källsortera och dra ner på att äta kött. Att kanske inte gå ut och köpa nya grejer hela tiden utan istället handla på second hand, säger Nora Scholander.
– Och att organisera sig, man får inte glömma bort det, säger Leo Welin.
Blir ni inte deprimerade?
– Klimatfrågan är en ganska deppig tanke. Det är deppigt att tänka på att om inget sker kommer vi alla att dö i förtid. Det låter överdramatiskt, men så är det. Men det finns också en lycka i att se många dyka upp och att det är många som vill se förändring, säger Riccardo Tota.
– Det är viktigt att man förblir positiv och att man inte tappar det. Det är inte konstigt ändå att den negativa aspekten finns där. Men det är akut och man måste agera, säger Hannah Klasson.
De har förståelse för dem som väljer att inte delta.
– Man missar ändå en hel dags undervisning och kan hamna jätteback. Man frågar sig ibland om man verkligen kan göra det och är rädd att man kanske F-ar ett ämne. Det väger nog tyngre för många, säger Nora Scholander.
Leo Welin vill ha en mer radikal klimatpolitik.
– Jag tror det är viktigt att man vågar säga mer än det som är säkert att säga och att man är systemkritisk. Klimatet är vår tids största utmaning och vi måste på kort tid göra en samhällsomvandling som kommer att vara den största världen någonsin beskådat. Vi måste börja snacka om att vi kanske har ett problem i hur de ekonomiska systemen ser ut och att tillväxt inte går i all oändlighet.
Vad menar du med samhällsomvandling?
– Just vad alternativet ska vara hade man ju hoppats att politikerna skulle kunna lista ut. Vi behöver ett enklare sätt att leva på men även ta hand om de grejorna vi redan har. Jag tror man måste tänka mer på jämlikhet, rättvisa och hållbarhet. Det behöver inte vara supersvårt, för vi behöver egentligen inte konsumera så mycket som vi gör idag, säger Leo Welin.
Gå till toppen