”Det får vi titta på.”

”Vi jobbar på.”

”Vi kan fundera på att använda lite mindre plast.”

Klimatkrisen lägger våra vitt skilda mänskliga temperament i öppen dager. Lars J Nilsson är professor vid Miljö- och energisystem på Lunds universitet. Han är en av de forskare som sitter med i FN:s klimatpanel IPCC. Och han är kolugn.

Lars J Nilsson vet precis hur illa det ser ut, med dagens klimatplaner kan vi räkna med tre graders uppvärmning. "Jag har jobbat med det här i trettio år, det händer ingenting", säger professorn och nämner herrar som Xi Jinping, Trump, Putin, Bolsonaro. Men sedan kommer kolugnet igen. "Nollutsläpp inom industrin - är det möjligt?" är rubriken. Lars J Nilsson besvarar den direkt: "Svar ja." Sedan visar han en bild på det periodiska systemet och solen och säger, titta här, det finns hur mycket energi som helst. Han nämner hur SSAB sedan några år försöker utveckla en produktion som drivs av vätgas, hur svensk fjärrvärme på rekordkort tid blev relativt hållbar, hur Kalifornien visar vägen. Fina exempel, men hur är det med brådskan? På måndag börjar FN:s klimatförhandlingar i Madrid. Sedan den här typen av samtal inleddes i början av 90-talet har koldioxidutsläppen ökat med 70 procent.

Den lilla engagerade publiken på Landskrona bibliotek låter sig inte riktigt lugnas. Är inte SSAB en rätt liten spelare globalt? Hur ska du få länder som Ryssland att ändra kurs? Kina? Och borde inte skatteväxlingen skett igår, nej för trettio år sedan? Tror han månne på kärnkraften?

Nej, säger energiprofessorn utan tvekan. Visst, den gamla kan köras ett tag till, men ny blir för dyr och för farlig och för klimatstörande. "Partier som annars talar om marknadsekonomin pratar om planekonomi när det gäller kärnkraft", säger han.

Lars J Nilssons underbyggda slutsats: Vi har energin och kunskapen. Vad som krävs är politisk styrning, framtvingad av en total förändring av sociala normer. Och allt behöver göras samtidigt, överallt. Men är kolugn rätt temperament för att driva på en extreme makeover av mänsklig civilisation? Vi är några som känner att Greta Thunbergs panik är mer lugnande.

"I can’t be worrying about that shit. Life goes on, man”, säger The Dude i bröderna Coens ljuvliga "The Big Lebowski". Stoikern personifierad. Hans polare Walter ger uttryck för samma rörande längtan efter att förnuftet ska segra: "This is not Nam. This is bowling, there are rules”, Lars J Nilsson hoppas också att livet går vidare och att det här är bowling. Men det vi gjort hittills talar snarare för att livet kanske inte går vidare – och att vi är vilse i Vietnams djungler.

På måndag försöker vi igen i Madrid.