Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Globala kunskapstestet Pisa växer

Pisa, världens största elevstudie, går upp i storlek igen. De resultat som presenteras på tisdag berör hela 32 miljoner elever. Frågan för svensk del är om det positiva trendbrottet i förra Pisa följs av ytterligare ett kliv uppåt – eller om det blir ett nytt bakslag.

"Allt är styrt in i minsta detalj, exempelvis urvalet av skolor", säger Skolverkets Maria Axelsson om OECD:s kvalitetssäkringar av Pisamätningarna. Arkivbild.Bild: Jessica Gow/TT
Pisa genomförs på våren vart tredje år, senast 2018 och på tisdag den 3 december offentliggörs resultaten från den. Då visar det sig hur elever i 79 länder (i vissa fall provinser eller regioner) klarar läsning, matematik och naturvetenskap. Presskonferenser hålls världen över, från USA till Japan.
Räkna med att det blir uppmärksamhet – Sverige har de två föregående omgångarna haft ett riktigt Pisaras följt av en upphämtning. Utbildningsminister Anna Ekström (S) är sannolikt inte ensam om att känna viss nervositet.
– Jag ser fram emot tisdagen med en känsla av allvar, sade hon till TT härom dagen.
Det är OECD som ansvarar för Pisa och det är från dess huvudkontor I Paris som projektet styrs.
Syftet är att belysa hur väl olika skolsystem lyckats förbereda sina 15-åringar för vuxenlivet. De tre stående kunskapsområden som testas är läsförmåga, matematik och naturvetenskap. Finland, Japan och Sydkorea har varit något av Pisa-stjärnor med många topplaceringar.
Pisa är ett gigantiskt projekt. Bara i Sverige har drygt 5 500 elever deltagit, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven.
Totalt har cirka 600 000 elever i 79 länder eller regioner – i och utanför OECD – svarat på frågorna. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.
Det kan jämföras med första Pisamätningen som genomfördes 2000. Då deltog en kvarts miljon elever i 32 länder. I Pisa 2015 deltog 72 länder.
Varje omgång är ett av de tre kunskapsområdena huvudämne, och i Pisa 2018 är det läsförmåga.
– Alla elever svarar på uppgifterna i läsförståelse, men alla svarar inte på frågorna i matematik och naturvetenskap utan antingen eller. Därför är det i läsförståelse vi kan redovisa på detaljnivå. Elevenkäten är också inriktad på attityd och intresse för just läsning, förklarar Maria Axelsson, en av Skolverkets projektledare för Pisa i Sverige.
Sverige hör till de länder som varit med sedan 2000. Den första resultatrapporten fick inget större genomslag, men i takt med att de svenska resultaten dalade har Pisa i växande grad påverkat den svenska utbildningspolitiken. Resultatupphämtningen 2015/16 mottogs med en kollektiv suck av lättnad bland politiker och verksamma inom utbildningssektorn.
Men varför tillmäts Pisa så stor betydelse?
– Frågorna i Pisa täcker inte allt i de svenska kursplanerna, men de omfattar definitivt en del av det vi vill att eleverna ska kunna. Pisa ger också en typ av data som vi inte får på något annat sätt. Resultaten kan nämligen jämföras över tid och ger alltså ett trendmått. De nationella proven ger inte den informationen. Så Pisa, och de andra stora internationella studierna, är viktiga verktyg, säger Maria Axelsson.
Pisa betraktas också, generellt, som ett tillförlitligt testsystem.
– Allt är styrt in i minsta detalj, exempelvis urvalet av skolor. Alla länder får noga redovisa sina översättningar av frågorna och rättningen görs dubbelt och i flera led för att säkerställa att man bedömer lika strängt i alla länder och lika strängt som i föregående Pisa, säger Maria Axelsson.
Det är också upp till Skolverket att skapa så goda förutsättningar som möjligt för de deltagande skolorna och eleverna. Eleverna förväntas göra sitt bästa under totalt två timmars skrivtid, samt 45 minuter för att besvara enkäten.
– Det är tufft, men de gör det. Vi uppmanar dem att se det som en utmaning, en träning. De behöver ju inte plugga något inför, bara göra så gott de kan, säger Maria Axelsson.
Fakta

Pisa i korthet

Pisa (Programme for International Student Assessment) är en internationell studie som mäter 15-åringars förmågor i läsning, matematik och naturvetenskap. Den genomförs vart tredje år, och resultaten presenteras med ett års fördröjning.

Pisa drivs av den ekonomiska samarbetsorganisationen OECD. Nationellt ansvarig är Skolverket. Sveriges kostnad för att delta i Pisa är ca 14,4 miljoner kronor per treårscykel.

I Pisa 2018 har drygt 5500 elever deltagit, fördelade på 223 skolor. Den stora majoriteten av de svenska eleverna, 96 procent, gick i årskurs 9 när de skrev proven. Eftersom det alltid är 15-åringar som testas är det årskullen född 2002 som svarade i Pisa 2018.

Totalt har cirka 600000 elever i 79 länder eller regioner svarat på frågorna i Pisa. Elevgruppen representerar hela 32 miljoner elever.

OECD har ett nytt, fjärde kunskapsområde i Pisa 2018: global kompetens. Resultaten i denna del presenteras först 2020. Sverige har inte deltagit i den.

Källor: OECD och Skolverket

Gå till toppen