Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Elitmålvakten: ”Ett visst ansvar måste ligga på utespelarna”

Hjärnskakningar har hållit handbollsmålvakten Ida Nilsson borta från handbollen i över ett år. När det var som värst var vardagen en plåga.
– Slutet blev inte som jag ville, säger Ida Nilsson som fortfarande hoppas på att komma tillbaka.

Lugis tidigare målvakt Ida Nilsson under en av sina SHE-matcher med Lundalaget.Bild: MATHILDA AHLBERG
Hjärnskakningar satte stopp för elitmålvakten Ida Nilssons spel med Lugi förra säsongen.
Den tidigare SHE-målvakten välkomnar därför Skånes handbollsförbunds ambition att skapa en tryggare situation för handbollsmålvakterna.
– Det har pratats om det länge, men vi har inte sett att det blivit något av det. Det kan bli väldigt allvarliga skador och ett visst ansvar måste ligga på utespelarna särskilt när de kommer i friläge. Får man ett ordentligt straff har det ofta till följd att man tänker efter lite mer till nästa gång, säger hon.
”Efter en första hjärnskakning blir du mycket mer skör. Det krävs inte mycket för att trilla dit igen.”
Även om samtliga tre skadetillfällen för Ida Nilsson har kommit i träningssituationer med sitt lag vill hon se en skärpning av reglerna i matcherna. Orsaken till det är att hon vet hur vanliga skadorna har blivit och att hon har upplevt konsekvenserna av upprepande hjärnskakningar.
– Efter en första hjärnskakning blir du mycket mer skör. Det krävs inte mycket för att trilla dit igen, konstaterar hon.
Tiden som följde efter de tre smällarna tog hårt och höll henne inte bara borta från handbollen. Jobbet på en förskola klarade hon heller inte av under perioder.
– Efter den första smällen var jag borta från jobbet i en och en halv månad och därefter var jag borta några dagar åt gången. Egentligen borde jag nog ha varit hemma mer, men jag tvingade mig tillbaka för jag klarade inte av att vara hemma.
Ida Nilsson i Lugis mål under SM-semifinalen mot H65 Höör i april 2018.Bild: AVDO BILKANOVIC
Hon beskriver vardagen med hjärnskakningssymptomen som tung och ensam.
– Jag låg mest hemma och sov. Tillvaron blev deppig. Jag ville göra saker, men orkade inte. Ibland försökte jag ta mig till träningen för att titta, men då klarade jag inte av ljuset, rörelserna och ljudet i hallen. Det blev en tuff period.
Resan tillbaka blev lång och kantad av bakslag som gjorde att hon bröt kontraktet med Lugi.
Ändå har Ida Nilsson idag gott hopp om att återuppta karriären. Hon hoppas komma tillbaka till handbollen och ser det som realistiskt att hon skulle kunna spela elithandboll igen nästa säsong. När hon ställer sig i målet igen hade hon sett hårdare regler som den bästa tryggheten.
– Att ställa mig i målet med en hjälm på mig tror jag aldrig att jag skulle göra. Dessutom finns det inget som säger att det skulle hjälpa, säger hon.
”Att ställa mig i målet med en hjälm på mig tror jag aldrig att jag skulle göra.”
Enligt Ida Nilsson behövs en attitydförändring. Har målvakten stängt igen "luckan" så ska det inte gå att bara dra iväg skottet på chans i riktning mot huvudet, tycker hon.
– Då kanske man ska välja att ta skottet nere eller att man inte tar avslutet.
Den sista säsongen i Lugi blev inte som Ida Nilsson hade tänkt sig och handbollen har hon saknat väldigt mycket under det senaste året.
– Jag är medveten om att det är svårt att ta sig tillbaka efter det här. Men jag tänker att jag kanske börjar i allsvenskan nästa säsong och sedan får vi se vart det bär därifrån.
Fakta

Hjärnskakning

Hjärnskakning kan ge, men ger inte alltid, förlust av medvetandet. De vanligaste symtomen är huvudvärk, yrsel, desorientering och illamående. Andra vanliga symtom är balansstörningar, overklighetskänsla, tinnitus, trötthet och trögtänkthet.

Det går inte att avgöra hur allvarlig en hjärnskakning är utifrån de initiala symtomen eller olyckans art, utan först när den skadade har tillfrisknat. En enkel hjärnskakning innebär att den skadade är helt återställd inom tio dagar. Tar det längre tid klassificeras hjärnskakningen som komplex.

Alla som drabbas av en hjärnskakning ska ordineras hjärnvila tills alla symtom har försvunnit. Hjärnvila innebär att undvika den ansträngning som både mental och fysisk aktivitet innebär för hjärnan. Källa: NE

Läs också Hjärnskakningar stoppade karriären: ”Vill inte riskera men för livet”
Läs också Skånes mål i kampen mot hjärnskakningar: ”Ändra reglerna”
Gå till toppen