Ännu en svensk producent slår sig in på den lukrativa halloumimarknaden. Norrmejerier och Ica siktar på att den svensktillverkade osten ska finnas i butiker under nästa höst.
Svenskarna har tagit den cypriotiska halloumin till sitt hjärta på senare år, och fler livsmedelsproducenter vill föga förvånande vara med och dela på pengarna. Den salta och proteinrika osten med tuggmotstånd lyfts ofta fram som ett grillvänligt alternativ till kött och passar därför lakto-ovo-vegetarianer, men den har också kritiserats av bland andra Världsnaturfonden WWF för hög antibiotikaanvändning i samband med djuruppfödningen på Cypern.
Under det senaste året har flera svenska alternativ till den varumärkesskyddade halloumin presenterats, bland dem finns Sveriges Gårdsmejeristers eldost, samt mejerierna Dalsspiras och Nablus grillostar.
Norrmejeriers alternativ ska finnas i butiker nästa år och ingå i Icas eget sortiment.
– Det kommer att stärka betalningsförmågan för våra bönder. Det här är en produkt som växer till skillnad från dryckesmjölk som minskar, säger Norrmejeriers vd Anders Fredriksson.
Osten ska tillverkas vid Umeå mejeri som planerar att som mest kunna producera 2 000 ton om året när anläggningen är utbyggd.
– Det är mig veterligen den enda industriella skalan på den här typen av produkter i Sverige som kommer att kunna erbjuda 2 000 ton om året, säger Anders Fredriksson.
Norrmejerier lyfter fram fördelarna med svenskproducerad ost, jämfört med den cypriotiska.
– Att motverka antibiotikaresistens är en av de viktigaste folkhälsofrågorna vi har i dag. Det svenska jordbruket är otroligt bra på återhållsam antibiotikaanvändning.
FaktaHalloumi, grillost och eldost
Halloumi tillverkas traditionellt på Cypern av fårmjölk. Numera görs den även av get- och komjölk. Namnet halloumi är varumärkesskyddat.
Det finns flera svenska motsvarigheter som har olika namn, exempelvis stekost, grillost och eldost.
Till att börja med tillsätts syrakultur och löpe till mjölken, som sedan hettas upp. I nästa steg avskiljs vasslen, så att bara ostmassa blir kvar. Den läggs i mindre burkar utformade som silar. Osten pressas och får sin form.
Vasslen sparas och värms upp till 80 grader och sedan läggs ostbitarna tillbaka igen. När osten uppnått 72 grader i mitten är den pastöriserad.
Osten kan sedan torrsaltas och säljas färsk. På Cypern är det också vanligt att osten lagras i saltad vassle.
Källor: Nationalencyklopedin, Sveriges Gårdsmejerister
