På måndagen öppnar FN:s stora klimatkonferens, COP25. Det sker i Madrid – som väl är. Den spanska huvudstaden ryckte in som alternativ mötesplats när de politiska oroligheterna i Chile tvingade värdstaden Santiago att ställa in.

”Det skulle inte vara ett gott tecken om konferensen fick ställas in eller skjutas upp”, sade Alexander Saier, talesman för FN-organet UNFCCC.

Sant. Med tanke på den omställning som krävs för att minimera klimatförändringarna vore det synd och skam om FN inte klarade att organisera ens en tolv dagars klimatkonferens.

FN:s generalsekreterare António Guterres har under hösten manat världen till ökad konkretion och höjda ambitioner i klimatfrågan. Det har han gjort rätt i. Somliga forskarrapporter är inte uppmuntrande.

Häromdagen skrev tidningarna om att världen med nuvarande planering är på väg mot att år 2030 producera 50 procent mer fossila bränslen – kol, olja och gas – än vad som kan förbrännas om den globala uppvärmningen ska kunna begränsas till 2 grader.

Inte nog med det. I Svenska Dagbladet i torsdags återgav Johan Rockström, professor i miljövetenskap, aktuella rön av det mer skrämmande slaget, rön som Rockström och sex andra forskare samma dag publicerade i tidskriften Nature. Scenarierna för tanken till den isande kalla katastroffilmen The Day After Tomorrow från 2004. Fast filmen var fiktion. Rockströms scenarier bygger på vetenskap.

För tiotalet år sedan identifierade forskare femton olika klimatsystem – till exempel smältande Grönlandsis, torka och bränder i Amazonas och inbromsning av Golfströmmen – som riskerar att knuffas över irreversibla, oåterkalleliga, trösklar. Dessa tröskeleffekter, tipping points, kan kicka igång en självförstärkande global uppvärmning med extrema konsekvenser.

En del av det nya, som Johan Rockström med flera hämtat ur den senaste rapporten från IPCC, FN:s vetenskapliga klimatpanel, är att delar av Västantarktis redan nu, vid en grads uppvärmning jämfört med förindustriell tid, kan ha knuffats över en sådan tröskel. I så fall, skriver Rockström, kommer all is att smälta – oavsett om Parisavtalets mål nås eller ej – och orsaka ytterligare två meters höjning av havsytan.

Forskarnas slutsats i Nature är dyster. Minst sagt. Redan nu har nio av de femton systemen ”börjat röra på sig” och närma sig trösklar. Dessutom är flera av systemen sammankopplade. Illavarslande.

”Nej, det är inte för sent att rädda klimatet”, menar Johan Rockström. Men tiden är knapp, skriver han, utsläppen av växthusgaser bör halveras inom tio år.

I torsdags röstade Europaparlamentet i Strasbourg ja till att utlysa ett klimatnödläge. Ja, det är i hög grad signalpolitik. Men det kan bli en utomordentligt viktig signal.

Det finns förslag. Även sådana EU kan förverkliga med kort varsel. Miljöpartiet vill stoppa alla EU-subventioner till fossila bränslen. Liberalerna vill att EU avslutar korståget mot den fossilfria kärnkraften.