Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Underskott får Lomma att minska sociala placeringar

De flesta sociala placeringar av barn, unga och missbrukare har avslutats när Lomma kommun ska spara pengar. Istället ska de berörda i mån av behov tas om hand i sin hemkommun.
– Vi kommer att fortsätta ge våra invånare det stöd som de behöver, säger socialnämndens ordförande Susanne Borgelius (M).

Susanne Borgelius (M) är socialnämndens ordförarnde i Lomma.Bild: Mats Amnell
Socialnämnden är på väg mot ett ekonomiskt underskott på 29 miljoner kronor i år.
Värst blöder äldreomsorgen. Men ökade kostnader inom socialtjänsten står för ungefär en tredjedel av underskottet.
Sociala placeringar i familjehem, hvb-hem och institutioner är ett område där kommunen nu vill minska kostnaderna. Enligt socialförvaltningen har antalet placeringar ökat och ambitionen sägs nu vara att behandla fler på hemmaplan.
Trots att drivkraften bakom förändringarna varit ekonomiska säger Susanne Borgelius att ingen person som varit placerad har påverkats negativt.
– Alla personer som vi tagit hem är färdigbehandlade. Ingen har fått avsluta sin vård på grund av socialnämndens ekonomi. Om det i något fall behövs ytterligare stödinsatser efter den externa placeringen kan det ske i vår öppenvård, säger hon.
Enligt socialförvaltningen kan det också handla om barn eller unga med särskilda behov som i veckorna bott på skolhem på andra platser, men som nu istället ska få undervisning i hemkommunen.
Är det rätt att göra förändringar i vård och stöd till människor av ekonomiska skäl?
– Vi har legat väldigt högt när det gäller externa placeringar jämfört med andra kommuner med liknande storlek och sammansättning. Där sticker vi ut väldigt mycket, säger Susanne Borgelius och fortsätter:
– Vi ser nu över hur vi kan jobba på ett annat sätt. Vi har nu tillräckligt många medborgare med behov för att vi ska kunna hålla kvalitet även med hemmaplanslösningar.
Betyder detta att barn som farit illa i hemmet ska återvända dit?
– Om barn far illa i hemmet ska de naturligtvis inte bo hemma. För dem som behöver kommer vi självklart att fortsätta att köpa externa placeringar. Men i de familjer där man genom familjestöd kan stötta familjen är det i första hand den insatsen som gäller.
Hur blir det med missbruksvård?
– Tidigare har personer ofta skickats på behandling på andra platser. Nu ska vi istället rekrytera den kompetens som behövs för behandling här i Lomma.
– Om det rör sig om komplex problematik kommer vi att även i fortsättningen köpa sådana insatser.
Hur blir det med unga på glid som behöver komma bort från hemmiljön?
– Då är det fortfarande en extern placering som behövs. Men även i sådan fall kommer vi oftare att kunna ge stöd inom vår egen kommun. För många är det en trygghet att få sin behandling där man har sitt nätverk.
Fakta

Så många barn och unga placerades av socialtjänsten

2019 15 (jan-okt)

2018 19

2017 16

2016 9

2015 14

2014 13

Antal barn och unga som någon gång under året var placerade. Externa placeringar av barn och unga kan avse familjehem, hvb-hem, låsta institutioner eller stödboende. Insatserna kan avse både unga som riskerar att hamna på glid eller sådana där det finns brister i hemmet. I gruppen ingår också unga med särskilda behov som behöver bo på skolhem för att klara sina studier.

Högt eller lågt beroende av sätt att räkna

Skiljer Lomma ut sig mot andra kommuner när det gäller externa placeringar mot liknande kommuner?
Det anger socialnämndens ordförande Susanne Borgelius som ett motiv till de förändringar som gjorts.
Men utfallet beror på hur man räknar.
I kommundatabasen Kolada visar statistik att Lomma ligger under genomsnittet för svenska kommuner när det gäller externa kostnader för placeringar både om man jämför med alla kommuner och med de kommuner som är mest lika Lomma i gruppen ”Pendlingskommun nära storstad”.
Kostnaden per invånare för ungdomsvård var förra året 907 kronor per invånare i Lomma. Riksgenomsnittet var 2 169 kronor och 1 760 kronor för kommungruppen.
När Sydsvenskan frågar Susanne Borgelius hänvisar hon till en genomlysning av socialförvaltningens verksamhet som gjordes av konsultföretaget tidigare i år.
Den visar att Lomma köper en större andel av socialtjänstens hela verksamhet av externa aktörer jämfört med Burlöv, Staffanstorp, Vellinge, Danderyd och Vallentuna som konsultföretaget jämfört med.
2018 köpte Lomma 45 procent av verksamheten. Motsvarande siffra för de andra kommunerna var 22 till 28 procent.
Även när det gäller enbart köp av barn- och ungdomsvård ligger Lomma långt över riksgenomsnittet.
Gå till toppen