Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Handke-protest: ”Motståndet skrivs in”

Protesterna mot Peter Handke fortsätter under Nobelveckan. En manifestation arrangeras samma dag som han tar emot priset, och flera överlevarorganisationer fortsätter att kritisera valet.

Manifestation mot författaren och Nobelpristagaren Peter Handke utanför den svenska ambassaden i Sarajevo. En till manifestation planeras under Nobelveckan. Arkivbild.Bild: Jonas Ekströmer/TT
Dagen då Peter Handke ska ta emot 2019 års Nobelpris närmar sig. Men debatten om Nobelpristagaren fortsätter med oförminskad styrka, och den 10 december planeras en manifestation mot priset på Norrmalmstorg i Stockholm. Arrangörerna hoppas att Nobelpriset ska dras tillbaka, eller att Handke ska tacka nej till att ta emot det.
– Vi har en marginell betydelse jämfört med den makt som Akademien har, men vi kan inte vara tysta. Nu kommer man att komma ihåg att det också fanns ett starkt motstånd då priset delas ut. Det skrivs in i historien, säger initiativtagaren Teufika Sabanovic till TT.
Hon organiserar manifestationen tillsammans med ett tjugotal privatpersoner, och flera bosniska organisationer deltar. De hoppas att runt 1000 människor ska dyka upp.
Teufika Sabanovic är personligt berörd av kontroversen, hon är född i Srebrenica och miste sin pappa och stora delar av sin släkt i folkmordet. Hon, liksom flera överlevarorganisationer, menar att Handke relativiserar folkmordet.
– Det är inte bara hans uttalanden som han har upprepat under 30 års tid. Han skriver i sina böcker att bosnier inte är ett riktigt folk, utan att vi är serbiska muslimer. Börjar du ifrågasätta folks existens så... det finns ju inget folkmord utan ett folk, säger hon.
Folkmordet kan inte knytas till en enda händelse, det är ett koncept och en idé, framhåller Teufika Sabanovic. Hon undrar hur Svenska Akademien kan ge Handke Nobelpriset när det är tänkt att gå till författare som verkar i ”idealisk riktning”.
Men ständige sekreteraren Mats Malm svarar att man bedömer kvalitet utifrån viljan i testamentet.
– Även om det är svårt att i praktiken skilja verk från person, är det en sådan distinktion som måste respekteras när vi utser en pristagare. Vi är medvetna om att ett internationellt litterärt pris kan få politiska effekter men politiska avsikter får inte påverka – och har inte tillåtits påverka – arbetet med att utse pristagare, säger han till TT.
Frågan om verk och person stod i centrum även när debatten rasade i Norge efter att Handke tilldelats Ibsen-priset, 2014. Då erkände de flesta av motståndarna Handkes litterära betydelse men menade att hans politiska engagemang gjorde honom olämplig som pristagare. Även i Sverige har debatten varit polariserad.
Teufika Sabanovic säger att hon inte hade invänt mot Handke som pristagare år 1985, före uttalandena om krigen.
– Men de skrifter han har producerat om forna Jugoslavien och relativiserandet och förnekandet av det folkmord som fastställts av Haagtribunalen ingår i den litterära samling han blir ärad för. Att tilldela honom priset förminskar inte bara de liv som skördades utan gör det också befogat med fortsatta relativiseringar av andra krigsbrott.
När författaren Gun-Britt Sundström hoppade av arbetet i Nobelkommittén 2/12 skrev hon att Handke-debatten spelade in i beslutet, eftersom valet av pristagaren har tolkats ”som ett ställningstagande för synen på litteratur som något som står över 'politiken'”.
I Norge menade motståndarna till Handke att varje stort pris är politiskt. Men Mats Malm understryker att Akademien försöker undvika att prisarbetet styrs av politiska åsikter.
– Akademiens uppgift är inte att försvara Handke, men vi har heller inte sett att det samlade underlaget ger grund för att avfärda honom som kandidat. Att det förs en faktabaserad debatt kring hans författarskap också på ett politiskt plan är förståeligt och aktningsvärt, inte minst med tanke på hur olikartade bilder av honom som framträtt i diskussionen. Att debatten berör ett kapitel i Europas historia som aldrig får glömmas gör den än mer relevant.
Rättad: I en tidigare version uppgavs fel plats för demonstrationen i Stockholm.
Fakta

Protesterna mot Handke

Flera bosniska överlevarorganisationer har protesterat mot att Handke tilldelas Nobelpriset, bland andra Srebrenicas mödrar.

I slutet av oktober hölls en protestaktion utanför Börshuset i Stockholm, i solidaritet med Srebrenicas mödrar.

Föreningen för folkmordets offer och vittnen uppmanade Svenska Akademien att dra tillbaka Peter Handkes Nobelpris, i ett öppet brev som överlämnades till Sveriges ambassad i Sarajevo i samband med en manifestation i början av november.

Peter Handke får ingen inbjudan till Rinkeby, där skolelever läser och arbetar med verk av årets pristagare i litteratur. Arbetet brukar traditionsenligt avslutas med att författaren i fråga bjuds in till stadsdelen i samband med Nobelprisutdelningen i december. Den omfattande kritik som riktats mot författaren gör det hela problematiskt, enligt Nobel i Rinkebys grundare Gunilla Lundgren, som vill skydda barnen från eventuella protester.

Gå till toppen