Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Heta viljor när Nato firar 70

Tuffa viljor och heta känslor får veckans Natomöte att präglas av allt annat än samförstånd. En afton på slottet får lugna ner tuppfäktande presidenter i London.

Frankrikes president Emmanuel Macron möter USA:s Donald Trump vid sidan om Nato-toppmötet i London.Bild: Evan Vucci/AP/TT
Tisdagens och onsdagens möten är till för att fira militäralliansens 70-årsjubileum. Generalsekreterare Jens Stoltenberg bjuder i sedvanlig ordning på vackra ord för att visa hur bra och utvecklat samarbetet är.
– Vår allians är aktiv, rörlig och anpassar sig till framtiden. Nordamerika och Europa står tillsammans. I osäkra tider behöver vi starka multilaterala institutioner som Nato, sade Stoltenberg i fredags på sin presskonferens inför toppmötet.
Generalsekreteraren stoltserar också med att medlemsländerna lägger allt mer på sina försvar – något som framför allt USA:s president Donald Trump annars tar åt sig äran för.
”Sen jag tog över har antalet Nato-länder som uppfyller sina åtaganden mer än FÖRDUBBLATS” skriver Trump glatt på Twitter, sedan allt fler medlemmar nu nått upp i alliansens målsättning om att lägga motsvarande minst 2 procent av sin BNP på försvaret.
Trumps närvaro i London skapar samtidigt en hel del nervositet, med bara drygt en vecka kvar till det brittiska valet. Premiärminister Boris Johnson och Konservativa partiet står på god fot med presidenten, men oroas över att den i Storbritannien inte särskilt populäre Trump ska trampa i klaveret.
Presidenten lovar ändå neutralitet och förklarar under en oväntat lång pressträff på tisdagen att ”Boris är väldigt kapabel”, men också att han kommer att kunna samarbeta med Labourledaren Jeremy Corbyn om så skulle krävas.
– Jag kan arbeta med alla, lovar Trump.
Samtidigt ger sig presidenten in i en växande träta mellan två andra mäktiga Nato-herrar. Turkiets president Recept Tayyip Erdogan föreslog i förra veckan att franske presidenten Emmanuel Macron borde undersöka sig för att se om han är hjärndöd – som svar på att Macron kallat hela Nato för hjärndött och kritiserat Turkiets ensidiga agerande i Syrien.
Trump fyller på med att peka finger åt hög fransk arbetslöshet och andra problem för Macron och kallar hans ord om Nato för ”väldigt elaka”.
Sida vid sida med Macron lovar han ändå, bara några timmar senare, att deras relation snart kommer att vara ”rosenskimrande” igen.
Åskådarna vid sidan om verkar inte direkt imponerade över tuppfäktningen.
– En saga om tre egon, säger Amanda Sloat från den amerikanska tankesmedjan Brookings, enligt nyhetsbyrån AFP.
Militäralliansens erfarna damer får försöka förmedla en annan bild av mötet. Storbritanniens 93-åriga drottning Elizabeth välkomnar under tisdagskvällen hela ledarskocken till fin mottagning på Buckingham Palace.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel försöker gjuta olja på vågorna och har bland annat föreslagit en expertpanel för att se hur Nato framöver kan hantera politiska frågor på ett mer effektivt sätt.
Norges statsminister Erna Solberg är inne på samma linje.
– Vi har upplevt en höst när känslan av att vi borde ha pratat ihop oss mer har gett grund för en viss friktion, säger Solberg till nyhetsbyrån NTB:s utsända i London.
Fakta

Nato

Militäralliansen Nato – förkortning för Nordatlantiska fördragsorganisationen – bildades i Washington den 4 april 1949 av tolv länder, däribland Danmark, Norge och Island. Därefter har alliansen vuxit till 29 medlemmar, med en 30:e på gång då Nordmakedoniens inträde väntas bli helt klart under nästa år.

Årets 70-årsjubileum firas med ett toppmöte i London. Det inleds med en galamiddag hos drottning Elizabeth II i Buckingham Palace den 3 december, följt av en mer normal mötesdag på lyxhotellet The Grove i Watford den 4 december.

Deltar i mötet gör ländernas stats- och regeringschefer, exempelvis USA:s Donald Trump, Turkiets Recep Tayyip Erdogan, Frankrikes Emmanuel Macron och Tysklands Angela Merkel.

Natos medlemmar: Albanien, Belgien, Bulgarien, Danmark, Estland, Frankrike, Grekland, Island, Italien, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Montenegro, Nederländerna, Norge, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern och USA.

Fakta: Nato-ländernas försvarsutgifter

Så här mycket lägger Natos medlemsländer på sitt försvar 2019, i förhållande till sin BNP:
Landförsvarsutgifter i procent av BNPi jämförelse med 2016
USA3,42-0,10
Bulgarien3,25+1,99
Grekland2,28-0,10
Storbritannien2,14+0,03
Estland2,14+0,07
Rumänien2,04+0,64
Litauen2,03+0,55
Lettland2,01+0,56
Polen2,00+0,01
Turkiet1,89+0,43
Frankrike1,84+0,05
Norge1,80+0,07
Slovakien1,74+0,62
Kroatien1,68+0,06
Montenegro1,66+0,24
Portugal1,52+0,25
Tyskland1,38+0,19
Nederländerna1,36+0,20
Danmark1,32+0,17
Kanada1,31+0,15
Albanien1,26+0,16
Italien1,22+0,04
Ungern1,21+0,19
Tjeckien1,19+0,23
Slovenien1,04+0,03
Belgien0,93+0,02
Spanien0,92+0,11
Luxemburg0,56+0,16
Totalt2,52+0,03
Källa: Nato
Fotnot: Island har inget eget försvar.
Gå till toppen