Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Klimatet – kan vi klara 1,5-gradersmålet?

”1,5-gradersmålet” är ett begrepp som hörs ofta under klimatmötet i Madrid. Men vad innebär det egentligen – och kan det fortfarande nås? Klimatforskaren Gustav Strandberg förklarar.

Temperaturökningen märks olika mycket på olika håll på jorden. De svenska vintrarna har redan blivit drygt två grader varmare i genomsnitt jämfört med förindustriell tid. Arkivbild.Bild: Anders Wiklund/TT
Vad är 1,5-gradersmålet?
– Det kommer från Parisavtalet 2015. Då kom man överens om att den globala uppvärmningen jämfört med förindustriell tid inte ska överskrida två grader, och helst hållas långt under. Då blev det 1,5 grader. Det är ingen magisk gräns, utan handlar snarare om att det är ett jämnt intervall, säger Gustav Strandberg, klimatforskare vid SMHI.
Spelar det alltså ingen roll om det är 1,5 eller 2 grader?
– Jo, det spelar stor roll. Vi vet inte exakt när de oönskade konsekvenserna inträffar, eller när de blir oåterkalleliga. Däremot vet vi att sannolikheten ökar för varje tiondels grad. Dessutom sker inte uppvärmningen jämnt över hela jordklotet. En genomsnittlig temperaturökning med en halv grad globalt kan innebära att medeltemperaturen ökar betydligt mer på vissa ställen, exempelvis vid polerna. Här i Sverige ser vi till exempel redan en skillnad på två till tre grader när det gäller vintertemperaturen.
Enligt Meteorologiska världsorganisationens senaste rapport har den globala medeltemperaturen redan ökat med 1,1 grader, och ytterligare några tiondels grader är på väg eftersom klimatsystemet är trögt. Är det fortfarande möjligt att nå 1,5-gradersmålet?
– Det beror på vad man menar med möjligt. Man kan göra en teoretisk budget för hur mycket mer koldioxid vi kan släppa ut i atmosfären utan att nå 1,5 graders uppvärmning. Då ser man att det rent fysikaliskt är möjligt. Men den stora frågan är om vi lever i den politiska och ekonomiska värld där det är möjligt. Genom investeringar i kolkraftverk och utvinning av fossila bränslen har vi bundit upp oss för koldioxidutsläpp under lång tid framöver. De uppskattningar som gjorts av ländernas klimatlöften hittills visar att vi snarare närmar oss en uppvärmning på drygt tre grader i slutet av seklet. Men jag tycker ändå inte att vi ska utesluta möjligheten att vi kan hålla oss under två grader. Och i vilket fall som helst måste vi anstränga oss för att minska utsläppen så mycket som möjligt.
Vad händer om vi missar målet?
– Då blir klimatförändringen större. Det är svårt att exakt kvantifiera vad det betyder. Men vi vet att de effekter som följer med ett varmare klimat, som vi i viss mån redan kan observera, blir starkare och inträffar oftare ju varmare det blir. Därför blir det svårare att leva i det klimat som väntar vid tre graders uppvärmning jämfört med två grader.
Temperaturökningen jämförs med förindustriell tid. Vilken tid menar man då – och varför har man valt just den perioden?
– Det är den temperatur och det klimat som rådde innan utsläppen av växthusgaser tog fart på allvar. Men själva tidpunkten varierar lite beroende på vad man betraktar. För koldioxidhalten brukar det vara mitten av 1700-talet. Men omfattande temperaturmätningar började inte göras förrän i slutet av 1800-talet, så för temperaturen använder FN:s klimatpanel av praktiska skäl perioden 1850–1900.
Gå till toppen