Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Går det att lösa den ökande klyftan mellan stad och land?”

Vi uppmanar regeringen att minska de kostnader människor har i samband med att de ska flytta. Det skriver Peter Gladoić Håkansson och Magnus Andersson, forskare vid Malmö universitet.

Att människor väljer att flytta från landsbygden till storstäderna beror till stor del på möjligheterna att få ett jobb, skriver artikelförfattarna.Bild: ERIK MÅRTENSSON / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
I tider av dramatiska händelser som skjutningar på öppen gata i städer som Malmö, turbulensen kring brexit och ett ständigt twittrande från USA:s president Donald Trump, får långsamma förändringar sällan större genomslag i nyhetsrapporteringen. Samtidigt kan just långsamma förändringar förklara den ökande populism och polarisering som sker runt om i världen.
Mellan 1990 och 2018 ökade befolkningen i Stockholm, Göteborg och Malmö med 40 procent. Under samma tidsperiod minskade befolkningen på landsbygden med 11 procent.
Att människor väljer att flytta från landsbygden till storstäderna beror till stor del på möjligheterna att få ett jobb. När den gamla fabriken på den mindre orten läggs ner, väljer människor att flytta dit de nya jobben finns. När många flyttar samtidigt, påverkas priserna på fastighetsmarknaden, husen sjunker i värde.
Människor på mindre orter där en större arbetsplats läggs ner blir dubbla förlorare – de mister sitt jobb och värdet på deras hus sjunker. För många är bostaden den viktigaste tillgången de har.
De senaste 10–20 årens centraliseringsprocess är internationell. I boken Investigating Spatial Inequalities jämför vi Skandinavien (Sverige och Norge) med sydöstra Europa (Kroatien och Serbien) – två regioner i Europas utkanter. Precis som i Sverige ökar befolkningen i Kroatiens och Serbiens storstäder medan landsbygdsbefolkningen minskar. Belgrads invånare ökade med nästan 7 procent åren 2002–2016. Zagrebs ökade med nästan 4 procent. Under samma period minskade befolkningarna på landsbygden kraftigt i båda länderna.
Människor flyttar inte lika mycket i sydöstra Europa som i Skandinavien. Det gör att risken där är större att människor blir kvar i permanent arbetslöshet.
Urbaniseringen gör att skillnaderna mellan huspriser i städerna och på landsbygden växer. På orter som växer ökar priserna dramatiskt, något som gör det svårt för dem som flyttar från landsbygden att behålla sin bostadsstandard.
Går det att lösa den ökande klyftan mellan stad och land?
Man kan inte förbjuda människor att flytta eller fabriker att lägga ned. Företag slår igen därför att de inte klarar konkurrensen. Dessutom söker sig företag inom den nya digitaliserade ekonomin till storstäder för att där finns kreativa miljöer.
Riksdag och regering måste göra det enklare för människor både att flytta och pendla. Även fastighetsmarknadens transaktionskostnader, det vill säga alla kostnader för att flytta bortsett från priset, måste ses över.
Vi uppmanar regeringen att:
• Minska de kostnader människor har i samband med att de ska flytta. Se över de skatter som finns och erbjud flyttbidrag. Med tanke på utvecklingen på bostadsmarknaden har fastigheter på landsbygden ökat i värde, något som leder till höga vinster vid försäljning. Men värdeökningarna på landsbygden är betydligt mindre än i storstäderna. Det gör att det ändå blir dyrt att flytta till en storstad.
• Underlätta byggandet av fler och billigare bostäder i storstäderna, satsa gärna på fler hyresrätter. Det finns ganska omfattande forskning, till exempel av nationalekonomen Thomas Dohmen, som visar att ju fler ägda bostäder ett land har, desto högre arbetslöshet. Det hänger samman med att det är svårare att flytta från en bostad man äger än en hyresrätt, och risken är då högre att hamna i permanent arbetslöshet.
• Satsa på tillförlitlig, välutbyggd kollektivtrafik. Pendling måste vara ett attraktivt alternativ till att flytta. Det måste också bli billigare att resa kollektivt.
Enligt ekonomgeografen Andrés Rodríguez-Pose hänger en stor del av den våg av framgång populistiska partier över hela Europa haft på den ökande klyftan mellan stad och land. Han menar att det är en revansch för ”platser som inte spelar roll”.
Människor som bor kvar på orter som hamnar i bakvattnet lockas av enkla lösningar som utmanar etablissemanget och storstädernas kulturella och politiska elit. Såväl brexit och Trump som Sverigedemokraterna har sitt främsta stöd på dessa platser.
Peter Peter Gladoić Håkansson, docent i ekonomisk historia vid Malmö universitet.
Magnus Andersson, docent i ekonomisk geografi vid Malmö universitet.
Gå till toppen