Google Chrome
Firefox
Hittills har 2019 varit det näst varmaste året under den tid globala medeltemperaturer har uppmätts. Bara 2016 var varmare, enligt den amerikanska vädermyndigheten NOAA.
Årets september delar värmerekordet med samma månad 2015. Och som vanligt överträffar halten av växthusgasen koldioxid i atmosfären tidigare nivåer.
Istäcket i Arktis var i september lika litet som under bottenåren 2007 och 2016. Havsisen vid Antarktis var 1,3 procent mindre än genomsnittet för perioden 1980 till 2010.
Och över hela världen har svenska Greta Thunberg under 2019 gjort klimatfrågan hetare än någonsin.
– Gör något nu! skanderar skolstrejkande demonstranter så att det hörs ända in i mötesrummen där politiker, forskare och tjänstemän diskuterar hur man bäst mäter, jämför och prissätter koldioxidutsläpp.
FN:s pågående klimatmöte i Madrid slutar fredagen den trettonde. I Bryssel samlas EU-ländernas ledare dagen före. Kanske enas de om att försöka göra unionen ”klimatneutral” till 2050.
Utan möten och procedurer ingen klimatpolitik. Vi tar en titt i bakgrundsmaterialet.
1. Parisavtalets klimatmål
Hösten 2015 enades 195 länder om klimatmål vid en konferens i Paris.
• Den globala temperaturökningen ska hållas under två grader, helst under 1,5 grader.
• Utsläppen av växthusgaser ska senast år 2100 vara nere på en nivå som växtlighet, jord och hav naturligt kan absorbera.
• Rikare länder ska hjälpa fattigare med omställningen till exempelvis förnybara energiproduktion.
• Varje land får själv bestämma vilka åtgärder man ska vidta.
2. Ländernas åtaganden
Varje land ska enligt Parisavtalet lämna in en ”nationell klimatplan” (NDC). Under 2020 ska samtliga NDC uppdateras.
Hur går det? Trögt. De hittills utlovade åtgärderna räcker inte på långa vägar, slår klimatpanelen IPCC fast.
Men EU har goda chanser att uppnå ett åtagande enligt Parisavtalet: att minska sina utsläpp av växthusgaser med minst 40 procent till 2030, jämfört med 1990.
3. EU:s klimatmål
Hösten 2018 satte EU upp gemensamma mål som ska vara uppnådda 2030.
• Energieffektiviteten ska förbättras med 32,5 procent. Det betyder att mindre energi ska gå till spillo. Det kan uppnås med en lång rad åtgärder, exempelvis användning av spillvärme, energisnåla ljuskällor, bättre isolering, mer kollektivtrafik...
• Energikällorna ska till 32 procent vara förnybara. Det betyder exempelvis att kol och olja ska ersättas av sol- och vindkraft.
• Transporterna ska till 14 procent drivas med förnybara energikällor.
4. EU–ländernas åtaganden
Varje EU-land måste senast den 31 december 2019 och vart tionde år därefter lägga fram en tioårig ”nationell energi- och klimatplan” med mål och åtgärder.
Hur går det? Trögt. De nuvarande utkasten till nationella planer kommer inte att leda till att målen uppnås, slog EU-kommissionen fast i somras. Men Sverige uppnår sin del med god marginal.
Vid toppmötet i Bryssel ska ännu ett ambitiöst mål spikas: 2050 ska EU som helhet inte bidra till någon ökning av växthusgaser i atmosfären.
5. Sveriges klimatmål
Sverige har en högre ambitionsnivå än EU. Mål för den svenska klimatpolitiken antogs av riksdagen 2017.
• 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Det innebär en minskning av utsläppen med 85 procent jämfört med 1990.
• 2020 ska 50 procent av den svenska energianvändningen komma från förnybara källor. Målet för 2040 är hundra procent.
• 2030 ska vår energianvändning vara 50 procent effektivare än 2005.
• Utsläppen från inrikes transporter (exklusive koldioxidutsläpp från inrikes flyg) ska minska med minst 70 procent till år 2030 jämfört med år 2010.
Hur går det? Lovande. På drygt tjugo år har vi minskat våra utsläpp av växthusgaser motsvarande 25 miljoner ton koldioxid. Men dubbelt så mycket återstår att klara till 2045.
6. Årets klimatkonferens
Medan klimatdemonstranterna i Madrid ropar på åtgärder sitter delegaterna i möteshallen och diskuterar tekniska frågor som måste lösas om Parisavtalet ska förverkligas.
• Hur ska länder kunna arbeta kring utsläppsminskningar?
• Hur skulle en internationell prislista på utsläpp kunna se ut?
• Om land A bidrar till en klimatåtgärd i land B, vem ska få tillgodoräkna sig utsläppsminskningen?
• Vem ska betala vad det kostar att rädda klimatet?
• Hur ska fusk med statistiken förhindras?
Med mera.
