Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Extraresurserna sätts in för sent

Studiestödet behöver sättas in redan på mellanstadiet, tycker Kani Atroushi.Bild: Ingemar D Kristiansen
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Studiestöd, studiestöd på modersmål, läxhjälp, extra lärare till och med extra lektioner under lov. Allt det som är nämnt ovan finns på mitt högstadium speciellt reserverat för nior som inte uppnått kraven i de olika ämnena. Men då är det för sent!
Dessa resurser behövs i de lägre klasserna, till exempel sexan, för det är då elever behöver stöd och hjälp innan de kommer till högstadiet.
Att skolorna sätter in resurser för hjälp i nian när det redan är för sent är fel. Högstadiet är till för att visa allt man kan och bli bedömd på det. Ifall en elev ligger i riskzonen redan i sexan så kommer den inte att kunna höja sig i nian eftersom den inte har grunden till att utvecklas.
Elever strävar oftast efter ett E – lärare och elever är nöjda med det. Men enligt mig är det inget man ska sträva efter. Ifall Sverige vill hamna högt i statistiken gällande omdömen i skolan så måste vi hjälpa i en tidig ålder, vi måste skapa en stabil grund för en bra utveckling.
Många kanske säger att det kommer bli för mycket stress och press på unga för tidigt men så är inte fallet. I mellanstadiet, årskurserna 4-6, så är kunskapskraven inte lika höga som i högstadiet. Det är inte heller lika mycket läxor, prov och inlämningar som vi har.
Tvärtom blir det för mycket press i nian. Vi har de nationella proven i fem ämnen och ungefär tre delar på vart och ett. På det kommer beslut om gymnasiet och därpå kommer läxhjälp för att man inte nått ett E. Det är en stor press.
Min lärare sa en gång ”det blir inte bättre för att man får mer” vilket är väldigt riktigt.
Ingen mår bättre eller gör bättre ifrån sig ifall man får mer läxor än vad man ska ha.
Jag pratar från mina klasskamraters erfarenheter då många av dem råkat ut för just det att de har behövt gå på läxhjälp nu i nian och det påverkat dem mycket, främst psykiskt.
Avslutningsvis vill jag säga att staten och kommunerna behöver sätta resurser tidigt i skolan eftersom att det redan finns så mycket att tänka på och göra i nian och högstadiet. Det resulterar i att elever har en bra grund till att utveckla sig. Sverige får även bättre resultat på de årliga Pisa-undersökningarna till skillnad från i dag, då vi ligger ganska långt ner.
Kani Atroushi Åk 9, Sofielundsskolan Malmö
Gå till toppen