Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Suu Kyi: FN-domstolen ”vilseledd” om folkmord

Situationen i den delstat i Myanmar där rohingyerna bor är komplex. Internationella domstolen har fått en ”ofullständig och vilseledande bild”, hävdar regeringschefen Aung San Suu Kyi när hon försvarar sitt land mot anklagelserna om folkmord.

Burmas civila ledare Aung San Suu Kyi försvarar sitt land mot anklagelser om folkmord inför domare vid Internationella domstolen (ICJ) i Haag.Bild: Peter Dejong/AP/TT
– Det kan inte uteslutas att oproportionerligt mycket våld användes av personer i försvarsmakten i vissa fall, i strid med folkrätten, eller att de inte tillräckligt tydligt skiljde på stridande och civila, säger Suu Kyi inför Internationella domstolen (ICJ).
Men det bevisar inte att man ville utrota den muslimska minoriteten, hävdar hon:
– Nog måste domstolen se att folkmord inte kan vara den enda hypotesen.
Det är Gambia som anmält Myanmar (tidigare Burma) för brott mot FN:s folkmordskonvention. Det västafrikanska landet syftar på militäroperationerna 2017 i delstaten Rakhine. De ledde till tusentals människors död och otaliga andra övergrepp, samt att 750 000 rohingyer flydde till grannlandet Bangladesh.
ICJ utkräver inte personligt ansvar i fallet, men Gambia vill att FN-domstolen beslutar om akuta åtgärder för att stoppa våldet.
Suu Kyi satt lugnt dagen före i rätten och lyssnade på när ohyggliga anklagelser mot Myanmars armé lades fram: massakrer på fångar, spädbarn som slängdes i eldar och floder, kvinnor som gruppvåldtogs.
På onsdagen inledde hon med att ge svar på tal:
– Beklagligt nog har Gambia för domstolen presenterat en ofullständig och vilseledande bild av situationen i Rakhine, sade Suu Kyi.
Läget är komplext i delstaten, påpekar hon, med en konflikt mellan buddhister och muslimer som går århundraden tillbaka i tiden. De senaste årens våld har sin upprinnelse i rohingyagerillans väpnade uppror, hävdar Suu Kyi. Hon anklagar den för mängder av väpnade angrepp, bland annat mot polisstationer 2016, och förklarar att militärens insatser var ett svar på sådana aktioner.
En FN-utredning har funnit bevis för grova krigsbrott och har uppmanat till att folkmordsanklagelser prövas i domstol.
Suu Kyi hävdar dock också att landets egna rättsvårdande myndigheter har den största kompetensen att hantera händelserna i Rakhine 2017, och att landets egna domstolar är bäst skickade att hantera sådana rättsfall. Militärer som gjort sitt skyldiga till krigsbrott ska straffas, intygar hon.
– De rättsprocesserna måste få ha sin gång, säger Suu Kyi och frågar retoriskt:
– Kan det finnas ett uppsåt om folkmord hos en stat som ställer sina soldater till svars?
Det är dessutom olyckligt om internationella domstolar går in i nationella rättssystem i onödan, anser Suu Kyi. En internationell process kan splittra Myanmar och underminera försoningssträvanden i Rakhine.
Hon hävdar också att det nu görs stora offentliga investeringar i ekonomisk utveckling av det fattiga Rakhine och ansträngningar för att repatriera flyktingar.
– Hur kan det pågå folkmord eller finnas ett sådant uppsåt när sådana satsningar görs i Rakhine?
Hemma i Myanmar visades Suu Kyis framträdande på storbildsskärmar på offentliga platser. I det överlag buddhistiska landet ser många rohingyerna som illegala invandrare, fastän de bott i Myanmar i generationer.
Nobelpristagaren, freds- och demokratiikonen Suu Kyis gloria har halkat på sned internationellt på grund av våldet mot rohingyerna och hennes uppenbara ovilja att kritisera armén. Suu Kyi är landets civila regeringschef, med titeln statskansler. Författningen stadgar att statskanslern inte har makt över armén.
Fakta

Bakgrund: Minoritetsfolket rohingya

Den muslimska folkgruppen rohingya har bott i delstaten Rakhine i västra Myanmar i generationer. Före 1962 erkändes rohingyafolket som en av landets etniska minoriteter, men i dag klassas folkgruppen inte som medborgare. Rohingya beskrivs ibland som världens mest förföljda folkgrupp och ett statslöst folk.

Det har under årtionden rått konflikt mellan muslimer och den buddhistiska majoriteten i Myanmar. Sedan landets självständighet 1948 beräknas cirka 1,5 miljoner rohingyer ha tvingats lämna sina hem på grund av förföljelser.

Hösten 2017 flydde hundratusentals rohingyer sedan deras byar bränts ned och människor dödats. Den burmesiska militären hävdade att man genomfört insatser mot "extremterrorister" och lade skulden för våldsamheterna på gerillagrupper.

I en FN-rapport i september 2018 anklagades Myanmars arméchef för "brott mot mänskligheten” och ”folkmord”. Organisationen krävde att han ställs inför rätta och anklagade även Aung San Suu Kyis regering för att bidra till brotten genom att inte agera mot hat och hets riktat mot rohingyer.

Rohingyer bor även i Bangladesh, Pakistan och Malaysia.

Källor: Svenska Burmakommittén, Arakan Rohingya National Organisation (Arno), al-Jazira, Civil Rights Defenders, UI/Landguiden med flera.

Gå till toppen