Unga klimataktivister ropar på handling. Men förhandlingarna på FN:s klimattoppmöte i Madrid går trögt. – Pariseuforin har försvunnit, säger klimatminister Isabella Lövin (MP).
Klimatmötet i Madrid går nu in på upploppet. Hittills har inte de mest svårlösta knutarna lösts, som handlar om hur utsläppshandel mellan länder ska regleras och hur skador på grund av klimatförändringen ska hanteras. En fråga som är viktig för fattiga länder.
Flera mindre, tekniska förhandlingar har avslutats utan resultat och skjutits upp till nästa år.
– Det är ett tecken på brist på tillit mellan länder, säger Isabella Lövin.
En liten grupp utvalda ministrar försöker nu bryta dödläget. Signalerna är försiktigt positiva, åtminstone om att hitta en kompromiss för utsläppshandeln, det som på klimatspråk kallas för artikel 6.
Samtidigt med förhandlingar i olika sakfrågor filas det på formuleringar i slutdokumentet från mötet. Där har världens regeringar möjlighet att visa att de har hört de rätt högljudda kraven från unga klimataktivister och forskare utanför förhandlingsrummen.
– Det här mötet behöver komma ut med ett positivt budskap om att hela världen är med på att vi ska leva upp till Parisavtalet. Det är det viktiga nu, säger Lövin.
Hon vill att slutdokumentet ska vara tydligt med att länderna måste höja sina klimatambitioner. Men många länder, särskilt Kina, Indien, Sydafrika och Saudiarabien, trycker nu på för att tonvikten i stället ska läggas på att man inte har uppfyllt målen för 2020.
– Det är en absolut röd linje för oss. Det vill vi inte ha, vi har inte tid att uppehålla oss vid det, säger Isabella Lövin.
– Det är ett problem att man vill blicka bakåt, i stället för framåt.
Att det finns länder som bromsar, även i till synes okontroversiella frågor, tycker Lövin är problematiskt
– Det finns en stor misstänksamhet. Pariseuforin har försvunnit, och det finns en grundinställning om att man ska bevaka sina egna intressen. Det är djupt olyckligt, säger hon.
I Parisavtalet har länderna enats om att begränsa den globala temperaturhöjningen till väl under 2 grader, och helst till 1,5 grad, men flera vetenskapliga rapporter den senaste tiden visar att världens länder måste höja sina klimatambitioner rejält om det ska lyckas.
Nästa år ska länderna bakom Parisavtalet lämna in uppdaterade versioner av sina nationellt beslutade utsläppsmål. De måste vara betydligt mer ambitiösa än de nuvarande om det ska finnas någon chans att nå Parisavtalets 1,5-gradersmål.
En förhandlingspunkt som har strandat helt och skjutits upp till nästa års klimatmöte är transparensramverket – som handar om hur och i vilken utsträckning det ska finnas insyn i ländernas utsläppsminskningar. Det beskrivs ibland som Parisavtalets ryggrad.
Klimatmötets ordförande, den chilenska miljöministern Carolina Schmidt, ger nu förhandlingsgrupperna i uppdrag att redovisa tydliga framsteg senast fredag förmiddag inom de frågor som återstår att lösa. Arbetet kommer sannolikt att pågå natten lång.
– Vi är här för att vi verkligen tror på den här processen. Vi kommer att klara det, säger hon.
FaktaKlimattoppmötet i Madrid
Den 2–13 december pågår FN:s klimattoppmöte COP25 i Madrid, som hastigt tog över värdskapet när Santiago i Chile backade ur på grund av oroligheter i landet.
Runt 25 000 deltagare från nästan 200 länder deltar. Under första veckan är det främst tjänstemän som förhandlar, under andra veckan anländer ministrar och andra tunga politiker. Från Sverige deltar klimat- och miljöminister Isabella Lövin (MP) och biståndsminister Peter Eriksson (MP).
Sverige förhandlar inte som enskilt land, utan genom EU.
Den formella agendan handlar mycket om hur Parisavtalet ska implementeras. Regler för utsläppshandeln mellan länder ska beslutas (artikel 6) och en översyn ska göras av hur skador och förluster till följd av klimatförändringen hanteras.
Andra frågor som lyfts fram är havsfrågor och jämställdhet. Dessutom pågår mängder av möten utanför förhandlingsrummen där klimatorganisationer, näringsliv och forskare deltar.
Källa: Regeringen, COP25.
FaktaParisavtalet
I december 2015 beslutade världsledare i Paris om ett nytt klimatavtal. Länderna enades om att hålla den globala temperaturökningen "väl under" 2 grader Celsius, men helst under 1,5 grader – det så kallade 1,5-gradersmålet.
Den globala uppvärmningen mäts från förindustriell tid, cirka 1880-talet och framåt, och visar det globala medelvärdet, men uppvärmningen kan skilja sig åt regionalt.
Kärnan i Parisavtalet är att minska utsläppen av växthusgaser, samt att stödja de som drabbas av klimatförändringarnas effekter.
Länderna har förbundit sig att vart femte år skärpa sina nationella planer för att minska utsläppen. 2020 ska alla länder lägga fram nationellt bestämda klimatplaner (NDC).
Till Parisavtalet, som ratificerades 2016, hör den så kallade regelboken, som är ett gemensamt regelverk för hur länderna praktiskt ska uppfylla avtalets mål.
Källa: Regeringen, Naturvårdsverket
