Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Katarina Monikander: Kanske kan Miko trösta de svikna fotbollssupportrarna

Clownen Miko av Carl-Bertil Widell i Folkets park.Bild: Lars Brundin
En figur sitter ensam och stilla på en bänk utanför Barnens scen i Folkets park. Han har ett svagt leende gjutet i ansiktet, näsan rund och ögonbrynen så höjda att de nästan slår i hatten. Tar du honom i hand pratar han med dig:
”Hej jag heter Clownen Miko, och jag bor här i Folkets park.”
För ett par år sedan var statyn av clownen Miko min dotters stora kärlek. Så fort vi lämnade hemmet på Sofielund satt hon framåtlutad i vagnen med handen utsträckt i en obesvarad hälsning. Så satt hon ända tills hon fick hälsa på sin älskade clown. Vart vi än skulle gick vägarna först genom Folkets parks virvlande grusdamm, till en clownstatys kalla handslag. Hennes lilla kropp kravlade sig upp i Mikos knä, satte sig tillrätta och tog hans stelt utsträckta hand. Lyssnade på hans vänliga ord.
Aldrig kramade handen tillbaka, aldrig varierade sig Miko i sina frågor. Han var precis så där förutsägbar som hon ville.
Göte Forsbergs glädjespridande rollfigur Clownen Miko fick fast form i parken 2014. En clown, ingen pajas. Lite vemodig, men tröstande. Glad, men inte banal. Nu är Mikos kropp i Folkets park orörlig och hård, men fläckvis är bronskroppen blankpolerad av all uppmärksamhet. Tusentals overallrumpor som suttit i knät, ännu fler tumvantar som tryckt hans hand. De långa clownskorna skinande av alla små fötter som klivit upp för att bättre nå upp till ett handslag, till en hälsning från Miko.
Men alla dagar har inte varit lika kärleksfulla. Hösten 2015 bände någon hatten av Mikos huvud och vandalen tog även hans röst. Efteråt letade sig några sladdar upp ur hans bara huvud, likt en besegrad terminator-clown. En ny ljudanläggning beställdes, en ny hatt kom på plats. Mikos röst blev åter en konstant ljudbakgrund till leken i parken.
Den talande clown-skulpturen av Carl-Bertil Widell hade förstörts 2015.Bild: Albin Brönmark
Men sedan en tid tillbaka är Miko tyst igen, något inom honom har gått itu. Förgäves trycks hans hand och han får allt oftare sitta utan besökare på sin bänk. Jag kontaktar Folkets park och de bekräftar att Miko är sönder, men: ”vi väntar på att en ny sensor ska bli levererad så förhoppningsvis kommer Miko att tala snart igen”.
Kanske kan Miko då lånas ut från Folkets park ett tag. Han kan sitta tålmodigt utanför Malmö stadion. Så att svikna fotbollssupportrar kan krypa upp i hans knä, trycka hans stilla hand. Mötas av en röst som inte kommer med några oväntade utspel, som bara vänligt frågar: ”Vad heter du min lille vän?”.
Carl Bertil Widell var konstnären bakom Mikostatyn. Han har även lånat sin röst till den talande clownen. Widell gick bort 2016.Bild: Lars Brundin
Gå till toppen