Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Mats Skogkär: Enkla jobb ingen hjälp mot gängen.

Enkelt men jobbigt.Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
I Lund och flera andra kommuner har nedskärningarna i Arbetsförmedlingens verksamhet lett till ökade kostnader för socialbidrag. Om Arbetsförmedlingen inte kan eller hinner skaka fram jobb eller åtgärd är sannolikheten stor att den arbetslöse i stället hamnar i väntrummet på kommunens socialkontor för att ansöka om försörjningsstöd. För Lunds del väntar tiotals miljoner kronor i ökade utgifter i år och nästa år.
Efter ett antal goda år ökar arbetslösheten. Arbetsförmedlingen förutspår att den stiger från 6,8 procent till 7,2 procent nästa år och till 7,4 procent under 2021. Tre av fyra inskrivna, eller 266 000 personer, bedöms numera vara "arbetslösa med svag konkurrensförmåga". I många fall personer utan gymnasieutbildning och invandrare födda utanför Europa, två kategorier som inte sällan överlappar varandra.
Gulan Avci och Bengt Eliasson från Liberalerna anklagar i en debattartikel i Expressen regeringen för att använda sig av Samhall för att putsa arbetslöshetssiffrorna. Detta genom att slussa in nyanlända som har svårt att få jobb på den reguljära arbetsmarknaden på grund av bristande språkkunskaper. Följden blir att de kategorier Samhall en gång i tiden skapades för att ge sysselsättning, personer med olika former av funktionsnedsättning, trängs ut. Samhall har blivit "en ändhållplats för Sveriges misslyckade integrationspolitik", hävdar Avci och Eliasson.
Problemen låter sig utan svårighet pekas ut. Lösningarna är inte lika lätta att identifiera.
I en krönika i Dagens Nyheter slår nationalekonomen Andreas Bergh vid Lunds universitet ett slag för gigekonomins enkla jobb.
"Är framväxten av jobb med låga löner och låga kvalifikationskrav något att hoppas på när det gäller integrationen av flyktinginvandrare i Sverige?", lyder den fråga han söker besvara.
Han gör det delvis i polemik mot Peter Santesson, statsvetare och opinionschef på Demoskop, som argumenterat för att "låglönevägen i praktiken aldrig funnits som ett genomförbart och realistiskt alternativ" i Sverige.
Santesson ser låglönejobb som svårförenliga med den svenska modellen. Kollektivavtalen håller uppe lönenivån, det sociala skyddsnätet – i sista hand försörjningsstödet – bildar i praktiken ett golv som lönerna inte kan sjunka under.
Genom gigekonomin är låglönejobben redan här, menar Bergh, och tar som exempel dem som samlar in, laddar och placerar ut elsparkcyklar.
Ett annat näraliggande exempel är de cykelbud som levererar restaurangmat.
En reporter för nyhetssajten break.it jobbade under två veckor som cykelbud i Stockholm för mattjänsterna Uber Eats och Foodora. Efter sju arbetspass för Uber Eats på sammanlagt 18 timmar och 21 minuter, och drygt 17 cyklade mil, blev den genomsnittliga timlönen 39 kronor. Före skatt.
På Foodora blev förtjänsten avsevärt bättre. Sex skift på sammanlagt 24 timmar och 5 minuter, nästan 22 trampade mil, gav en genomsnittlig timlön på 168,30 kronor före skatt.
I alla fall för den som är vältränad och välmotiverad, redo att jobba oregelbundna tider även när vädret visar sig från sin värsta sida, verkar det fullt möjligt att få ihop en hyfsad månadslön.
Hur många arbetslösa som känner att den kravprofilen stämmer in på dem är en annan fråga.
På en punkt framstår dock Berghs förväntningar på vad gigekonomin kan åstadkomma som väl optimistiska. Det är när han ser framväxten av denna marknad för enkla jobb som ett sätt att motverka rekrytering till kriminella gäng.
Få av dem som lockas av gängmiljöns snabba pengar och en tillvaro utanför lagen lär se de slitsamma och dåligt betalda jobb gigekonomin erbjuder okvalificerad arbetskraft som ett alternativ på allvar värt att överväga.
Enkla jobb är inte Lösningen – den med stort L – men en del av lösningen. Dock inte på alla problem i samhället.
Gå till toppen