Skolverkets förslag till nya kursplaner innebär att bland annat antikens historia finns kvar – men det har hyvlats både här och där för att hinna med allt önskvärt. Beskedet från utbildningsminister Anna Ekström (S) är att hon är öppen för en förändring av timplanen.
– Min utgångspunkt är att det ska vara en balans mellan undervisningens innehåll och hur många timmar som finns till förfogande. Är det så att det behövs en förändring, en omfördelning, är jag öppen för att göra det, säger Anna Ekström till TT.
Grundskolans kursplaner måste regelbundet uppdateras och detta har Skolverket nu gjort.
Ambitionen har varit att ge rakare och tydligare besked om vad som ska tas upp i undervisningen och att lägga större betoning på faktakunskaper snarare än resonemang, särskilt i de lägre årskurserna.
Kunskapsmålen har skalats av för att inte styra undervisning och betyg i detalj. Men Skolverket har inte på något sätt sänkt kraven, enligt generaldirektör Peter Fredriksson, generaldirektör på Skolverket.
– Vi tänker inte att eleverna ska lära sig mindre, säger han på en pressträff.
Skolverket har tidigare fått kritik för att ha strukit en del innehåll för att få balans mellan kursplanerna och antalet undervisningstimmar. Den kritik som hördes och syntes mest gällde att antikens historia lyfts bort.
Ifrågasättandet blev så högljutt att myndigheten ganska snart gav besked att antikens historia skulle plockas tillbaka. Peter Fredriksson framhåller att Skolverket under remissrundan tagit till sig av kritik och förbättringssynpunkter. Bland annat står det nu åter uttryckligen i kursplanerna att eleverna ska få kunskap om bibeln, lära sig nationalsången och de vanligaste psalmerna.
Skolverket har, enkelt uttryckt, hyvlat här och där för att allt önskvärt ska finnas med i kursplanerna. Antiken och forna civilisationer finns alltså åter i kursplanen, men utgör inte ett eget område i årskurs 7–9 utan ingår i ett bredare fack tillsammans med andra delar av senare historia.
Trots detta kan det bli svårt att hinna med det centrala innehållet.
– Man får vara väldigt effektiv som historielärare. Det kan finnas anledning att se över historieämnets timplan, säger Fredriksson.
Det är också det önskemål Skolverket skickar till regeringen, tillsammans med kursplaneförslagen. Och Anna Ekström är alltså inte främmande för att låta göra en översyn av timplanen.
– Min utgångspunkt är att skolan ska fokusera på kunskap och bildning, så att vi kan fortsätta den positiva uppåtgående trenden med att eleverna lär sig med i svensk skola, säger hon.
Men detta förutsätter att ämnena får den tid de behöver, fortsätter hon och ger ett exempel på vad en omfördelning skulle kunna innebära:
– Man kan tänka sig att undervisningstid omfördelas mellan ämnen. Man kan också tänka sig att undervisningstid tas från elevens val, för att stärka något eller några ämnen, säger Anna Ekström.
Elevens val är just elevens val – tid att ägna sig åt något man vill fördjupa sig i, eller att lära sig något som inte ingår alls i den ordinarie undervisningen.
De reviderade kursplanerna skulle kunna tas i bruk redan till hösten. Men Anna Ekström vill inte gå för fort fram.
– Skolorna får väldigt kort om tid till förberedelser. Därför kommer jag att arbeta för ett ikraftträdande hösten 2021. Det är mer rimligt, säger Anna Ekström till TT.
.
Rättad: I en tidigare version angavs fel månad i första faktarutans tredje stycke.
FaktaDetta har hänt, detta händer
Skolverket har i samråd med lärare, forskare och organisationer tagit fram förslag på nya kursplaner.
Förslagen presenterades i september och gick ut på remiss.
Därefter har Skolverket bearbetat sina förslag inför överlämnandet till regeringen i dag onsdag 18 december.
I det förslag som gick ut på remiss förklarade Skolverket att vissa saker tas bort ur kursplanerna, bland annat antikens historia.
Detta väckte häftig kritik, och Skolverket meddelade att antikens historia skulle lyftas in igen.
I debatten har även nationalsången, Bibeln och psalmer lyfts som exempel på viktiga kunskaper Skolverket försökt plocka undan.
Bland annat har KD-ledaren Ebba Busch Thor kritiserat Skolverket för att hysa idéer från DDR-tiden.
Skolverket har bestämt tillbakavisat hennes och andras kritik, och förklarat att allt som inte uttryckligen nämns i kursplanerna inte är liktydigt med att det strukits.
Om regeringen så beslutar, börjar de reviderade kurs- och ämnesplanerna att gälla från läsåret 2020/21.
FaktaGrundskolans timplan
Svenska/svenska som andraspråk är grundskolans största ämne, sett till undervisningstid: totalt 1 490 timmar.
Matematik har 1 230 timmar och är näst störst.
Nummer tre är de samhällsorienterande ämnena (SO) som har totalt 885 timmar i grundskolan.
SO består av geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap.
Den garanterade undervisningstiden i vart och ett av de fyra SO-ämnena är 145 timmar, vilket motsvarar 16 timmar per ämne och år.
Om skolorna fördelar resterande SO-tid jämnt mellan de fyra ämnena får eleverna motsvarande 25 timmar per ämne och år.
Från och med detta läsår har undervisningstiden i matematik och idrott utökats, medan elevens val har minskats.
Källa: Skolverket
FaktaMer som sagts i debatten
– Någonting måste bort. Vi har redan hyvlat väldigt mycket, men det räcker inte, sade Skolverkets avdelningschef Anna Westerholm till TT efter beskedet att antiken blir kvar i kursplaneförslaget för historia, men att något annat måste strykas.
– Nu sitter de med ett nästan omöjligt uppdrag på grund av dagens "anorektiska" timplaner, sade tidigare överdirektören vid Skolinspektionen Hans Albin Larsson till Lärarnas Tidning. Han syftade på Skolverket och uppmanade regeringen att ta itu med timplanerna först.
– Ska man ta bort big bang ur undervisningen också? frågade författaren Björn Ranelid i Lärarnas Tidning med anledning av att Bibeln inte nämns i kursplaneförslagen.
"Vi kan lugna både Ebba Busch Thor och andra som har uppfattat att vi i kursplanerna vill ta bort väsentliga delar av det svenska kulturarvet att så inte är fallet", replikerade Skolverkets Anna Westerholm efter KD-ledarens kritik.
