Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Henrik Bredberg: En enkel till Bromölla.

Sölvesborg. Utmanar lag om solidaritet.Bild: Johan Nilsson/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
När TT sätter rubrik på artikeln om sin nya kommunenkät får nyhetsbyrån det att låta som en romantisk julfilm, något slags småkomisk roadmovie:
Dumpad i Kramfors – en resa med enkel biljett.
Men det handlar inte om någon komedi utan om social dumpning.
TT har skickat sin enkät till socialtjänsten i samtliga 290 kommuner. 159 av dem har svarat. En fråga löd:
”Sker inflyttning av socialt utsatta personer till er kommun från andra kommuner?”
Drygt 85 procent av de svarande kommunerna säger ja. Det är inte ovanligt att socialt utsatta – nyanlända, socialbidragstagare, långtidsarbetslösa eller personer med missbruksproblem – hänvisas och uppmuntras att söka bostad i en annan kommun än i den ursprungliga hemkommunen.
Den misstänkta dumpningen är vanlig, enligt TT. Hultsfred skyller på Täby. Kramfors anklagar Solna. I Skåne pekar Bromölla ut Vellinge för att förmå ”sina” nyanlända att skriva hyreskontrakt med privata fastighetsbolag i Bromölla istället. Inte sällan är det tillväxtkommuner som lämpar över sociala ”bördor” på glesbygdskommuner.
Det var inte så anvisningslagen, eller bosättningslagen, som infördes i mars 2016, var tänkt att fungera.
Idén är att alla kommuner ska ta ansvar för flyktingar – ett ansvar som fördelas av länsstyrelsen, som beräknar hur många nyanlända en kommuns bostads- och arbetsmarknad kan klara av att ta emot och integrera.
Somliga kommuner trotsar lagen och beter sig osolidariskt. Här står SD-ledda Sölvesborg ut i sin envetna kamp för att utmana lagen genom att ställa den emot den kommunala självstyrelsen.
Ingen hejd tycks finnas på kommunal uppfinningsrikedom. Men det spritter inte av nytänkande kring integration – utan kring smitning från ansvar. Och detta lär fortsätta så länge det inte kostar för kommunerna att inte följa lagen.
Gå till toppen