Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Experter: Ny klippkant i brexitförhandlingar

Även om Boris Johnson rott i hamn det Theresa May misslyckades med återstår stora och svåra förhandlingar. – I slutet av 2020 finns en ny klippkant i form av en hård brexit, säger Göran von Sydow, expert på brittisk politik.

Boris Johnson har många hinder kvar. Arkivbild.Bild: Frank Augstein/AP/TT
Segern för den brittiske premiärministern i underhuset var väntad och fullkomligt nödvändig för att fortsätta med brexit-processen.
Omröstningen, där Boris Johnsons konservativa parti vann med 124 rösters majoritet, speglar de nya förhållanden som råder i Storbritannien efter nyvalet.
Matt Cole, politisk historiker vid universitet i Birmingham, tycker det är intressant att 234 ledamöter, vilket är största delen av Labourpartiet, röstade mot Boris Johnsons lagstiftning.
– Det hade varit möjligt att avstå för att säga till sina förlorade väljare att de förstått budskapet om brexit. Risken är att Labourpartiet fortsatt ser ut som ett parti som motsätter sig resultatet från folkomröstningen.
32 Labourledamöter lade ned sina röster, och 6 röstade för, trots att partiledaren Jeremy Corbyn uppmanat partiet att rösta bort brexitpaketet.
– De känner sig inte tilltalade av att följa Jeremy Corbyn eftersom han inte kommer att vara ledare snart, säger Matt Cole.
Att brexit-processen skulle stöta på patrull när den går vidare i överhuset, House of lords, är i princip uteslutet, enligt Cole. Ett betydligt större hinder är att Boris Johnson i sitt avtal införde en lagstiftning som sätter en gräns för fortsatta förhandlingar med EU till den 31 december 2020. Då ska bland annat ett frihandelsavtal och regler kring säkerhetsfrågor vara klara.
– Jag skulle inte säga att det är omöjligt men det är väldigt ambitiöst. Boris Johnson riskerar att måla in sig i ett hörn, säger Matt Cole.
Johnson vill samtidigt skicka en signal till det brittiska folket om att ”get brexit done” (få klart brexit), enligt Cole. EU:s tålamod är dock inte oändligt och beslutet kan ses som en manöver att få EU att godkänna ett avtal som gynnar honom mer än medlemsstaterna.
– Då kommer det att finnas enskilda medlemsstater som låter en hård brexit gå igenom, misstänker jag.
Göran von Sydow, chef för Svenska institutet för europapolitiska studier, är inne på samma spår. Stora och svåra förhandlingar fortsätter nästa år, kanske ännu mer komplicerade än de som pågått om själva utträdesavtalet.
– I slutet av 2020 finns det en ny klippkant i form av en hård brexit, säger von Sydow.
Vägen ska stakas ut för vilken relation Storbritannien och EU ska ha, om länderna ska ha närmare band eller stå längre ifrån varandra. Vilka signaler Johnson skickat är oklart.
– Det är faktiskt lite svårt att säga, för tror man på vad han stått för hittills så tror jag på en ganska grund relation. Men å andra sidan finns det en strömning i brittisk politik där man vill ha en nära och tät relation med EU.
Förutom handel och säkerhet är en fråga som ska diskuteras fiskepolitiken, vilken Göran von Sydow tror kan bli komplicerad. Ska danska fiskare exempelvis få tillgång till brittiska vatten?
– Den kommer att vara väldigt knivig. Man pratar väldigt mycket om handelsrelationerna, men man ska inte underskatta att det finns väldigt många saker som det handlar om.
Gå till toppen