Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Klart brittiskt ja till brexit i januari

Det brittiska underhuset har röstat ja till regeringens brexitlagstiftning som möjliggör ett utträde redan nästa månad. Efter en lång rad nederlag passerar landet därmed det största hindret på sin väg ut ur EU.

Resultatet av fredagens brexitomröstning i brittiska underhuset är klart. Röstsiffrorna skrevs till 358 ja till den brittiska brexitlagstiftningen och 234 nej.Bild: AP/TT
Med en konservativ majoritet i kammaren godkändes lagförslaget med god marginal: 358 ja mot 234 nej. Brexit blir därmed med allra största sannolikhet verklighet den sista januari, helt i linje med premiärminister Boris Johnsons vallöfte.
Flera veckors process återstår, men den är av mer formell karaktär i jämförelse med omröstningen i parlamentets lägre kammare. Johnson fick med sig underhuset där hans föregångare Theresa May gick bet tre gånger om. Han fick också bifall för sin tidsplan.
Premiärministern och parlamentarikerna kan därmed ta julledigt till den 7 januari förvissade om att snöbollen är satt i rullning.
När antalet ”aye” räknades upp i parlamentet jublades det från de konservativa bänkraderna och kort därpå flockades Torypolitiker kring sin ledare för att han skulle signera deras kopior av lagstiftningsluntan.
I sin slutplädering i den föregående debatten hade Boris Johnson utropat att det var dags att lämna brexitskyttegravarna.
– Nu är det dags att agera tillsammans som en återupplivad nation, som ett Storbritannien, sade han, och poängterade att den framskridande brexitprocessen inte bör ses som en seger för ett parti över ett annat, eller någon falang över en annan.
– Nu är det dags att agera tillsammans och skriva ett nytt spännande kapitel för vårt land, att arbeta fram en ny relation till våra europeiska vänner, stå starka i världen och börja läka.
Bland Labourbänkraderna muttrades det desto mer. Partiledaren Jeremy Corbyn, som har aviserat sin avgång efter ett katastrofval, vidhöll att regeringens brexitplaner är skadliga för landet. Sett till röstfördelningen lär ett antal av hans partikamrater dock ha avstått från att rösta om brexitlagstiftningen – eller rent utav röstat för det.
Brexitagitatorn Nigel Farage, som leder Brexitpartiet (och tidigare Ukip), beskriver omröstningen som ett historiskt ögonblick.
När parlamentet återvänder till jobbet den 7 januari tar en utskottsbehandling vid, följt av en sista formell debatt. Den 9 januari vill regeringen att saken lämnas över till lorderna i överhuset, som får ge sina synpunkter.
När premisserna för brexit skrivs in i brittisk lag ska EU-parlamentet också ratificera avtalet, vilket väntas ske några dagar innan det slutgiltiga brexitdatumet den 31 januari.
Om alla steg tas enligt schemat kommer Storbritannien då lämna Europeiska unionen – tre och ett halvt år efter brexitomröstningen och nästan ett år efter dagen då ex-premiärministern Theresa May hade planerat att lämna.
När Storbritannien väl lämnar EU inleds en elva månader lång övergångsperiod där ett nytt frihandelsavtal mellan parterna ska förhandlas fram. Även andra överenskommelser, bland annat om säkerhetsfrågor och dataskydd, ska nås.
Med sin nyvunna majoritet i ryggen har Boris Johnson skrivit in i brexitlagstiftningen att landet inte under några omständigheter ska förlänga övergångsperioden bortom den 31 december 2020.
Det har gjorts flera andra justeringar som väcker kritik hos oppositionen. Det handlar bland annat om löften att ta emot flyktingbarn och -ungdomar från EU och arbetsrättsliga frågor – saker som Johnson skrev in som eftergifter till Labourpolitiker han tidigare i år försökte blidka.
Charles Michel, EU:s nye permanente rådsordförande, anser att det är ett viktigt steg som tagits mot brexit och de efterföljande förhandlingarna.
”Lika villkor är ett måste för en framtida relation”, skriver han på Twitter.
Från andra håll inom EU har det dock varnats för att det vanligtvis tar flera år att komma fram till de avtal som krävs.
– Storbritannien kan få ett (handelsavtal) klart med EU i slutet av 2020. Men det skulle bli ett begränsat och ytligt sådant, säger den tidigare premiärministern Theresa Mays förre rådgivare Raoul Ruparel, enligt AFP.
EU:s chefsförhandlare om brexit, Michel Barnier, har sagt att unionen ska göra allt den kan för att gå Storbritanniens tidsfrist till mötes.
Fakta

Det brittiska underhuset

Så här ser maktfördelningen ut i det brittiska underhuset efter valet den 12 december:

Parti mandat jämfört med avgående parlament

Konservativa partiet 365 +77

Labour 202 -42

SNP 47 +12

Liberaldemokraterna 11 -8

DUP 8 -2

Sinn Féin 7 +-0

Plaid Cymru 4 +-0

SDLP 2 +2

Allianspartiet 1 +1

Gröna partiet 1 +-0

talmannen 1 +-0

oberoende 1 -34

Totalt 650 +1

Fotnot: Observera att jämförelsen är med hur läget var i slutet av oktober 2019, inte direkt efter valet 2017. I det avgående parlamentet satt dessutom fem ledamöter från partigruppen TIG. En av platserna var dessutom vakant. Den ensamme oberoende ledamoten just nu är Neale Hanvey, som petats från nationalistpartiet SNP efter anklagelser om antisemitiska uttalanden.

Källa: Underhuset

Fakta

Vägen mot brexit

Storbritannien folkomröstade 2016 om sitt medlemskap i EU. Lämna-sidan vann med 52 procent mot 48 procent. Den 29 mars 2017 informerades EU formellt om det brittiska beslutet och förhandlingar inleddes om ett utträdesavtal.

Ett brexitavtal blev klart i november 2018 och godkändes av kvarstannande EU-länders stats- och regeringschefer, samt den dåvarande brittiska regeringen under premiärminister Theresa May.

Men det brittiska underhuset, med brexitsplittringar på bägge sidor av kammaren, vägrade att godkänna det May lade fram. Theresa May avgick efter att parlamentet sagt nej i tre omröstningar och utträdesdatumet skjutits på framtiden.

I somras ersattes hon av Boris Johnson, som gjorde en viss omförhandling av brexitavtalet och satte en tidsfrist för att få igenom det senast den 31 oktober. Parlamentet var mer välvilligt till avtalet, men satte stopp när Johnson föreslog en kort tidsplan för att skynda brexitförslaget genom lagstiftningen på rekordtid.

Johnson lyckades i stället driva fram ett brittiskt nyval. Det valet hölls den 12 december och Konservativa partiet vann en stor egen majoritet med ett löfte om att "get brexit done" – få brexit avklarat – i januari 2020.

Den 20 december röstade det brittiska underhuset ja till ett nytt lagförslag för att låta premiärminister Johnson implementera brexitavtalet. Det röstades igenom med siffrorna 358 för och 234 emot.

Återstoden av den parlamentariska processen kommer att genomföras i januari. Brexit blir därmed med allra största sannolikhet verklighet den sista januari, helt i linje med premiärministerns vallöfte.

Gå till toppen