Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”När vi nu omvärderar hur vi handskas med miljön, måste vi också ändra förhållandet till andra arter.”

Vi måste inse och acceptera att människan bara är en av många arter och respektera andra arters behov och rättigheter, både i förhållande till människan och i deras egen rätt. Det skriver forskarna Anne Buchmann och Katherine Dashper.

Trots alla uttalanden om känslomässig kontakt och hängivenhet för djur så hästar i lagstiftningen tillgångar som kan säljas eller ”tas bort” om de inte längre uppfyller människans önskningar och behov, skriver artikelförfattarna.Bild: Fredrik Sandberg / TT
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Klimatkrisens brådskande utmaningar har gjort att intresset för förhållandet mellan människan och naturen är större än någonsin tidigare, samtidigt som forskare varnar för att vi kanske bara har tolv år på oss att hantera de problem som planeten står inför och som huvudsakligen orsakats av människan.
FN:s internationella plattform för kunskap om biologisk mångfald och ekosystem, IPBES, har under 2019 rapporterat om snabbt sviktande ekosystem.
Cirka en miljon arter, växter och djur, är utrotningshotade inom några decennier och i ett omfång som vida övergår vad som tidigare skett i mänsklighetens historia.
Alldeles för länge har vi sett djuren som fundamentalt "andra" och annorlunda än människor. Mänskliga behov, intressen och önskemål har vägt tyngst i kontakten med andra varelser. Människans mål har ofta lett till utnyttjande, vanskötsel och övergrepp på andra arter. Vi måste ändra det synsätt som sätter människan, hennes vinstmål och utveckling framför andra arters och balansera olika behov.
När vi nu börjar omvärdera hur vi handskas med miljön, måste vi också ändra vårt förhållande till andra arter. Det gäller nu att tänka ut hur vi kan leva tillsammans, mindre utnyttjande och mer inkluderande, för att både det mänskliga och det icke mänskliga livet på planeten ska bestå.
Hittills har föreställningen att människan är exceptionell och mer värd än alla andra arter styrt vårt handlande och vårt sätt att behandla andra djur. Det avspeglar sig i det svagare skydd för icke-mänskliga djur som finns i lagstiftningar runt om i världen.
World Animal Protection, en av världens största djurskyddsorganisationer, har rankat femtio länder utifrån deras djurskydd. Bland de tio rikaste länderna har bara Storbritannien högsta betyg A, men är nu under observation eftersom djurskyddet riskerar att försvagas efter brexit. Sverige har B och USA, världens största ekonomi, bara D. Djurens välbefinnande och skydd tycks inte vara en prioritet för politiker och lagstiftare.
Men också på många andra vis märks djurens underordnade status. Boskap hanteras och dödas för att ätas upp. Skadedjur utrotas där människor bor. Sällskapsdjur ska ge vänskap, kärlek och tröst, och blir snabbt utbytta när de inte lever upp till förväntningarna.
Människans förhållande till andra arter och enskilda djur är motsägelsefullt och maktförhållandena ojämlika. Trots alla uttalanden om känslomässig kontakt och hängivenhet för djur så är till exempel hästar i lagstiftningen tillgångar som kan säljas eller ”tas bort” om de inte längre uppfyller människans önskningar och behov. Det krävs alltså ett omfattande nytänk kring vår syn på djur.
Det akademiska intresset ökar för djurens roll i mänskliga aktiviteter från sport till turism och familjeliv, även om merparten av all forskning fortfarande utgår från människans perspektiv. Djuren är huvudsakligen objekt som konsumeras (även om det bara är av den mänskliga blicken i en djurpark eller föreställning). Individuella djur försvinner ur fokus. De inordnas i abstraktioner på artnivå och människocentrerade prioriteringar. Därigenom minskar vår förmåga att bry oss om och handla i andra djurs intresse.
Det som behövs är ett paradigmskifte som handlar om hur människor uppfattar sina roller och relationer med och i förhållande till andra arter. Skiftet måste innebära en nedprioritering av mänskliga erfarenheter och ståndpunkter. Vi måste inse och acceptera att människan bara är en av många arter och respektera andra arters behov och rättigheter, både i förhållande till människan och i deras egen rätt. Det är en omställning som sträcker sig långt utöver djurskydd och välfärd, och en viktig del i diskussionen om vad klimatförändringarna kräver för att en framtid på jorden ska vara möjlig.
För att komma vidare föreslår vi:
• en omvärdering som innebär att mänskliga erfarenheter inte ses som mer än ett bidrag i en komplex värld med många arter.
• att nya kreativa forskningsmetoder införs för att olika arters erfarenheter och beteenden ska kunna tas till vara.
• att djur erkänns som parter som aktivt skapar, hjälper till att framställa och ibland stör erfarenheter.
• att icke-mänskliga djurs betydelse erkänns liksom deras samspel med och inflytandet på den mänskliga världen.
Såväl i vetenskapen som i vardagen måste vi tänka om och inse att alla djur, inte bara människan, är individer med krav, behov och rättigheter. Det är en utmaning såväl teoretiskt som metodologiskt och praktiskt. Men det är ett nödvändigt steg för att skapa större förståelse mellan arterna, vilket i sin tur kan öppna för nya, mer etiska och ömsesidiga former av samexistens.
Att respektera både mänskliga och icke mänskliga djurs intressen är en viktig aspekt i den livsviktiga kampen för att ombalansera livet på jorden och rädda planeten.
Anne Buchmann, filosofie doktor. Hon forskar och undervisar vid institutionen för turism vid University of Newcastle i Australien.
Katherine Dashper, filosofie doktor vid Leeds Beckett University i Storbritannien. Hennes forskning rör relationen mellan människor och djur.
Översättning: Karen Söderberg
Gå till toppen