Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Unga människor bör få bättre möjligheter att avgöra när de vill bli föräldrar.”

Det behövs en moderniserad lagstiftning och nationella informationskampanjer som får fler unga människor att förstå

Ändrade sexvanor och bristande kunskap påverkar möjligheten att få barn negativt, skriver artikelförfattarna.Bild: Linda Axelsson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Ungefär 15 procent av alla par i Sverige uppger att de är ofrivilligt barnlösa, enligt Karolinska institutet. De riskerar dessutom att bli fler i takt med att många par väljer att skaffa barn senare i livet.
Även ändrade sexvanor och bristande kunskap om vilka faktorer som påverkar möjligheten att få barn negativt, till exempel osunda kostvanor, kan bidra till utvecklingen.
I våra respektive roller, som sjukvårdspolitiker och läkare, stöter vi inte sällan på par som inget hellre vill än att få barn, men som inte lyckas. Ofta går det inte att hitta någon förklaring till varför de inte kan få barn.
Världshälsoorganisationen WHO klassificerade redan 1997 ofrivillig barnlöshet som en sjukdom. I hela samhället finns dock en utbredd syn på att ofrivillig barnlöshet inte är en ”riktig” sjukdom, utan ett i-landsproblem.
Region Skåne arbetar för att hjälpa par som drabbats av ofrivillig barnlöshet, bland annat genom ReproUnion-samarbetet med Danmark som går ut på att intensifiera forskning om orsaker till infertilitet.
Men de insatser som görs räcker inte. Det behövs en moderniserad lagstiftning och nationella informationskampanjer som får fler unga människor att förstå vad som kan göras för att motverka infertilitet.
Unga människor bör få bättre möjligheter att avgöra när de vill bli föräldrar. Den som vill bli förälder måste vara säker på att kunna få föräldrapenning och en studieplats efter föräldraledigheten. Sjukvården måste också byta perspektiv, arbeta mer med förebyggande information. Dessutom måste forskningen när det gäller infertilitet utvecklas och fördjupas.
Sverige kan dra lärdom av Danmark som är en föregångare när det gäller arbete mot infertilitet.
Gilbert Tribo (L), regionråd och ordförande i Region Skånes hälso- och sjukvårdsnämnd.
Aleksander Giwercman, professor vid institutionen för transnationell medicin vid Lunds universitet och överläkare vid Reproduktionsmedicinskt centrum på Skånes universitetssjukhus i Malmö.
Gå till toppen