Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Maria Maunsbach: Fri från sorg på treans buss

En av de sista nätterna jag tillbringar i Malmö det här decenniet sitter jag på treans buss, på väg från ett torg till ett annat. Drottningtorget till Nobeltorget.

Detta är en text av en fristående krönikör. Åsikterna är skribentens egna.
En kvinna i min ålder sitter några säten bort, hon har en stor påse bredvid sig. Av lukten att döma – och av hennes hand som taktfast försvinner ner i påsen – har hon köpt med sig någon sorts snabbmat. Jag gissar på pommes, frityroljan kan nästan smakas i luften vi andas. Vanligtvis skulle jag vara en av dem som suckar över att någon tagit med sig något så doftrikt in i kollektivtrafiken, men just den här julenatten är det snarare fridfullt, gemytligt, än störigt.

Premiuminnehåll

Det krävs ett premiumpaket för att se detta innehållet. Tillåt javascript på den här sidan för att köpa ett.

Gå till toppen