Texten har uppdaterats.

Teknikutveckling och minskade kostnader för sol- och vindkraft innebär att Sverige har ypperliga möjligheter att uppnå en helt förnybar och fossilfri försörjning när det gäller elenergi.

Beräkningar gjorda av energimyndigheten i USA för avancerad kärnkraft, landbaserad vindkraft och solkraft från solceller de senast tio åren visar att vindkraften har varit billigast sedan 2011. Kostnaden för ny solkraft har sjunkit snabbare än för vindkraft. Kostnaden för kärnkraften har förändrats mycket litet. År 2011 var solkraft mer än dubbelt så dyr som kärnkraft. Sju år senare är förhållandena omvända, kärnkraft är nästan dubbelt så dyr som solkraft. Kostnaden för ny solkraft är nu cirka 50 öre/kWh, kilowattimme, och vindkraft något lägre. Inga kostnadsberäkningar har gjorts för ny kärnkraft i år. Det är inte aktuellt med någon utbyggnad av kärnkraft längre.

Sveriges största solcellspark invigdes i somras vid Tågra utanför Sjöbo. Tre privata investerare har satsat cirka 40 miljoner kronor.

På en yta stor som 16 fotbollsplaner har 21 080 paneler med effekten 5,8 MW, megawatt, installerats.

Parken beräknas producera 6,35 miljoner kWh per år. Det räcker till cirka 1 300 villor som använder 5 000 kWh per år, vilket är en normal förbrukning av hushållsel.

Sjöboparken beräknas ha en livslängd på 30–40 år. Parken kräver inte mycket underhåll och går att bygga ut ytterligare.

Ännu större solcellsparker planeras i Linköping och Strängnäs.

Att elkraft från solceller stadigt ökar i Sverige gör att en allt större andel av den el som används i landet kommer från solen.

I april 2015 beslutade Vattenfall som är huvudägare till Ringhals kärnkraftverk att stänga reaktorerna Ringhals 1 och 2. Vid bolagsstämman i oktober 2015 godkändes planerna. Beslutet var affärsmässigt och berodde till stor del på utvecklingen av elpriserna. Fortsatt drift skulle också kräva stora investeringar i upprustning. Ägarna bedömde att fortsatt drift inte skulle bli lönsam. Ringhals 2 stängs vid detta årsskifte och Ringhals 1 om ett år.

De senaste fem åren har elanvändningen i Sverige legat på i stort sett samma nivå, 140 TWh. Till november i år hade användningen minskat med 2 procent jämfört med året före.

Elexporten under 2019 hade till november uppgått till 24 TWh. Det mesta har gått till Finland.

Enligt branschorganisationen Svensk Vindenergis prognos fördubblas elproduktionen från vindkraft från dagens knappt 20 TWh till närmare 40 TWh år 2022.

Solelen i Sverige uppgår i slutet av 2019 till cirka 0,5 TWh. De senaste åren har det varit en kraftig ökning så 2022 kan den beräknas bli 2 TWh. Med ny produktion från vind- och solkraft på 22 TWh och en minskning av kärnkraften med 13 TWh blir det svenska elöverskottet över 30 TWh. Överskottet kan till viss del exporteras. En annan möjlighet är att använda det till att stänga fler kärnkraftverk.

Den ökande andelen vind- och solkraft kan balanseras genom att flödet av vatten till vattenkraftverken ändras. När effekten minskar från sol- eller vindkraft kan dammluckor i vattenkraftverk öppnas så attde effektbehov som finns uppfylls. När sol eller vind är på topp sparas vattnet i dammarna. Beräkningar från professor Lennart Söder på KTH har visat att 60 TWh väderberoende energi från sol- och vindkraft kan klaras av med hjälp av vattenkraft utan större investeringsbehov.

Sveriges behov av el kan till stor del uppfyllas med hjälp av sol- och vindkraft tack vare vattenkraftens möjlighet att reglera produktionen.

Göran Sidén, universitetslektor i elkraftteknik.