Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Hur ska de som undervisar nyanlända veta när de ska ge sina elever godkänt i en kurs i värdegrund?”

Lagar reglerar normalt beteenden. När värderingar och attityder nu lyfts in tar Sverige ett steg närmare en åsiktslagstiftning. Det kan bli ytterst problematiskt, skriver Peter­ Eriksson, integrationsstrateg i Ystads kommun.

Det finns ett stort intresse från det svenska samhällets sida att säkerställa en anpassning grundad i demokrati och mänskliga rättigheter. Men det uppdraget har riksdagen inte gett till någon idag. Det skulle till exempel kunna rymmas inom ramen för vuxenutbildningen, skriver artikelförfattaren.Bild: Emil Langvad
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Gymnasielagen för ensamkommande asylsökande var en mindre genomtänkt lagstiftning på migrationsområdet. Vi är många som hade hoppats att riksdagen skulle dra lärdom av detta och framöver stifta lagar som är väl underbyggda och vars konsekvenser är utredda. Men det finns tecken som tyder på motsatsen.
Den förändrade lagen om samhällsorientering för nyanlända invandrare kommer från årsskiftet förutom att utöka undervisningen från 60 till 100 timmar mer uttryckligt ta sikte på att lära ut normer och värdegrund. Att det är angeläget är inte något jag ifrågasätter, men det är problematiskt på flera sätt och saken är inte tillräckligt utredd.
I mitt yrke som integrationsstrateg i Ystad kommun har jag mött nyanlända i många olika situationer. Personer som vuxit upp på platser där det finns allvarliga brister i demokrati, mänskliga rättigheter och individuella rättigheter saknar ofta förståelse för vad dessa begrepp innebär. Vilka skyldigheter och rättigheter den har som lever i Sverige.
Tyvärr har den offentliga debatten alltför ofta rört sig kring ”vi och dom”, alltså skillnaden mellan invandrare och svenskar. Bättre vore att utgå från att det finns skillnader mellan "här och där", alltså skillnader mellan hur det är i Sverige jämfört med i andra länder. Sådana skillnader är både mätbara och påtagliga. De och fångas exempelvis i World Value Survey eller i olika index som mäter demokrati och respekt för mänskliga rättigheter.
Lagar uttrycker värderingar och normer. De reglerar normalt beteenden, inte åsikter. När riksdagen nu lyfter in människors värderingar och attityder tar Sverige ett steg närmare en åsiktslagstiftning där felaktiga åsikter straffas. Ett sådant förfarande kan bli ytterst problematiskt.
Hur ska till exempel de som undervisar i samhällsorientering för nyanlända veta när de ska ge sina elever godkänt i en kurs i värdegrund? Var går gränsen för vad som är acceptabelt? Ska nyanlända hjärntvättas på nordkoreanskt manér till att tänka på ett speciellt sätt? Eller ska vi nöja oss med att lite försynt dela ut en broschyr?
Vad är värdegrund? Vilka värderingar anser samhället vara problematiska? Kan man överhuvudtaget bedöma hur eller ens kräva att någon förändrar sin värdegrund? Praktiskt är det förenat med betydande utmaningar att lära ut en värdegrund. I sämsta fall görs det på ett sätt som är kontraproduktivt, till exempel om en person efter genomförd aktivitet vet exakt vad samhället vill se och höra och blir expert på att dölja olagliga eller normbrytande beteenden.
Nyanländas start i Sverige är alltför viktigt för att slarvas bort. Lagstiftning på migrations- och integrationsområdet får inte drivas igenom i hast. Sverige måste hitta hållbara lösningar. Lagen om samhällsorientering har sedan tidigare brister utifrån likvärdighet och kvalitetsuppföljning. Kommunerna bestämmer själva hur samhällsorienteringen ska utformas. Konsekvensen blir att alla som kommer till Sverige inte får samma chans att lyckas i sitt nya land.
Riksdagen petar nu genom att förändra samhällsorienteringen för nyanlända i en insats som sker ganska kort tid efter att nyanlända kommit till Sverige. Vad ska ske med alla dem som redan varit här ett tag? Hos många av dem finns ett stort behov av att fördjupa sina insikter om vad det innebär att leva i ett demokratiskt land med mänskliga och individuella rättigheter.
Mina erfarenheter är att nyanlända har ett stort behov av att under strukturerade former få diskutera och reflektera kring skillnaderna mellan det de kom ifrån och det de kom till. Det finns också ett stort intresse från det svenska samhällets sida att säkerställa en anpassning grundad i demokrati och mänskliga rättigheter.Men det uppdraget har riksdagen inte gett till någon idag. Det skulle till exempel kunna rymmas inom ramen för vuxenutbildningen. Att begränsa en så viktig fråga till 100 timmar är en för stor förenkling av en komplex uppgift.
Den som kommer till Sverige har ett förstås själv ansvar att visa nyfikenhet och intresse för de värderingar och normer som skapat det demokratiska trygga välfärdssamhället, det som ofta är skillnaden mellan "här och där".
Människor förändrar sin värdegrund genom en kombination av sociala kontakter, upplevelser och reflektion. Som att den som blir arbetskamrat med en person som lever med någon av samma kön kommer att reflektera över sin syn på homosexuella.
Om målet är en gemensam värdegrund baserad på demokrati och mänskliga rättigheter bör samhället förutom att ge vägledning även kraftfullt motverka segregation och isolering.
Peter Eriksson, integrationsstrateg i Ystads kommun.
Läs också Debattera på Aktuella frågor – så här gör du
Gå till toppen