Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Heidi Avellan: Rensa i garderoben – för klotet.

Att röja i garderoben är både att skapa ordning i kaos och att ta ett steg mot en klimatsmartare vardag. Men ska klotet räddas behövs mer.

Enkelhetens lov: "uniform" på jobbet.Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT
Detta är en opinionstext från ledarredaktionen. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Låt oss förutsätta att Facebook säger något om världen och samtiden. I gruppen Säker stil, som vanligtvis handlar om att hitta blusen studiovärden hade i tv eller småskryt om reafynd, ställdes frågan om ”klädutmaningar inför 2020? Garderobschallenge?"
Det var som att öppna en dammlucka:
Fynda mer i egna garderoben och handla mer second hand. Har allt jag behöver, men behöver organisera och rensa. Att köra ett köpfritt år vore så härligt – men kommer inte att fixa det, men jag ska verkligen rannsaka mig själv innan jag köper plagget och använda mer av plaggen som faktiskt finns i mina garderober.
Ungefär så, i ett otal varianter, verkar året börja för många.
Här förenas den där eviga längtan efter den perfekta garderoben, som damtidningarna i decennier uppfostrat unga kvinnor att sträva efter, med dels klimatångest, dels försök att få överblick och kontroll över hela tillvaron.
Röja i garderoben för klimatet och mot kaos.
Jag läser garderobsambitionerna som en illustration av vår tid: vem vi vill vara, vilket liv vi lever och hur världen ser ut.
I en tid med istadiga alfahannar som förnekar klimatförändringen vad än forskarna säger och högerpopulister som vill vrida tillbaka klockan från allt kulturradikalt och liberalt, är det lätt att misströsta. Högerpopulisterna är ju i regel också klimatförnekare. Bland annat Yale Environment 360, som ges ut vid Yale School of Forestry & Environmental Studies, konstaterar (29/10 2019) att klimatfrågan har blivit det nya stridsäpplet för Europas högerpartier.
Störst roll för klimatet spelar förstås vad makthavarna gör, som när president Donald Trump drar USA ur Parisavtalet, Brasiliens Jair Bolsonaro attackerar dem som försöker skydda regnskogen i Amazonasoch Australiens konservative premiärminister Scott Morrison tar strid för landets kolindustri fast landet står i lågor.
Medan enskilda människor försöker göra vad de kan för klimatet och se över sin konsumtion. Som att dyka in i garderoben.
Att shoppa är för många ett sätt att koppla av och umgås. Men det är hög tid att tänka om. Efter mat, bostad och resor är skor och kläder svenskens största konsumtionsrelaterade utsläpp, uppger Naturvårdsverket. Kläder har aldrig varit billigare – fast det betyder att någon annan betalar priset. Med låg lön, med sin hälsa.
På 1940-talet hade en typisk fjortonåring 18 klädesplagg och två par skor i sin garderob. Sjuttio år senare hade tonåringen samlat på sig 91 klädesplagg och fem par skor. Och många av oss har betydligt mer välfyllda klädkammare än så.
I Sverige köper vi över 13 kg textilier per person – trots redan överfulla garderober och linneskåp – och slänger 8 kg i restavfallet. Sopor. 20 procent av textilerna går till återanvändning och bara 5 procent återvinns, uppger Skånes avfallsbolag Sysav. Och största delen av återvinningen är idag det som kallas downcycling, där textilen blir putstrasor till industrin eller bullerplank.
En av utmaningarna är att blandade material är svåra att ta hand om. Att sortera för hand är arbetsdrygt och tidskrävande. För att få bra materialåtervinning behöver det här skalas upp och automatiseras. Efter ett pilotprojekt där optiska sensorer känner av olika sorters fiberinnehåll i tyger och sorterar dem, bygger Sysav nu världens första automatiserade textilsorteringsanläggning i industriell skala i Malmö, med driftstart till sommaren. Den ska klara av 16 000 ton textilier om året.
Rätt tänkt, men i avfallshierarkin är återvinning bara ganska bra. Lundaprofessorn Hervé Corvellec, som forskar på avfallshantering och cirkulär ekonomi, betonar att det viktigaste är att förebygga, alltså undvika att det alls blir mer sopor, följt av i fallande grad återanvändning, återvinning, energiutvinning – när grejer bränns – och sist deponi. Soptippen.
För miljö och klimat är det bäst att undvika att köpa nya kläder – och använda det som redan finns i gardroben. Ska second hand vara till nytta så ska det vara istället för nytt, betonar Corvellec, inte som ett tillägg.
Att handel är bra, en hävstång ur fattigdom, är en klen ursäkt för att fortsätta shoppa. Dyrare och bättre saker – där den som tillverkar får anständigt betalt, miljön inte tar stryk och materialet går att återvinna – bidrar till välstånd på sikt.
Historien visar att pendeln slår tillbaka. Efter kaos följer ordning, efter diktatur tar friheten över. Också dagens nationalistiska högervåg kommer att ebba ut en dag.
Men vi har bara ett enda klot. Om alla andra hade ett lika stort fotavtryck som vi svenskar skulle det behövas drygt fyra. Och med en skenande uppvärmning som redan sprider torka i Afrika, får Australien att brinna och permafrost att tina går vi snart mot en kollaps.
Att ta kontroll över garderoben är terapi och tanketräning. Att minska konsumtionen och rikta livet mot relationer och upplevelser istället för ytterligare ett par sneakers är smart.
Viktigare är ändå att inte stanna i garderoben, utan ta ansvar för hur ens pensionspengar investeras och viktigast är att engagera sig för samhällsutvecklingen och stöda beslutsfattare som tar klimatet på allvar.
Gå till toppen