Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”Neka inte politiska föreningar tillträde till universitet och högskolor.”

Högskolor, universitet och studentkårer måste bli bättre på att ta sitt demokratiska ansvar, och därmed låta politiska föreningar vara en naturlig del i det demokratiska samtalet, skriver de två socialdemokratiska riksdagsledamöterna Niklas Karlsson och Elin Gustafsson.

Lunds universitet. Det kan finnas skäl att se över högskoleförordningen, så att godtycklig tolkning inte stänger ute demokratiskt uppbyggda föreningar, skriver artikelförfattarna.Bild: Bengt Arvidson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Det är oerhört viktigt att landets universitet och högskolor följer och tillämpar de demokratiska principerna – inte minst i en tid då demokratin hotas och förtroendet för partipolitiken sjunker. Därför är det problematiskt när de idag alltför ofta sätter stopp för de olika partipolitiska studentföreningarnas aktiviteter på universitetens och högskolornas områden.
Att universitet och högskolor ger politiska partier goda förutsättningar för att få fler att engagera sig politiskt stärker demokratin. Men så ser dessvärre inte verkligheten ut idag.
Många universitet och högskolor i Sverige nekar partipolitiska föreningar tillträde. För att få hyra lokaler, dela ut material, affischera och informera studenter om politik krävs ledningens medgivande. Men det kan vara snårigt för föreningarna att skaffa det. Rutinerna för hur det går till skiljer sig mellan lärosätena. Det såg vi prov på såväl i Skåne som i övriga landet under valrörelsen 2018 då förbund och föreningar ofta blev nekade tillträde. Inte sällan utan motivering, eller med argumentet att politisk aktivitet inte hör hemma på universitet och högskolor. Ett sådant påstående rimmar illa med den svenska högskoleförordningen. Förordningen är beslutad av regeringen och är därigenom underordnad högskolelagen, som är beslutad av riksdagen.
De politiska partierna har studentföreningar på flera högskole- och universitetsorter. Föreningarna ordnar mängder av olika aktiviteter och träffar – dit de emellanåt bjuder in företrädare och föreläsare. Syftet är att bilda opinion och upplysa. Enligt högskoleförordningen är universitet och högskolor skyldiga att låta lärosätets studenter använda undervisningslokalerna till möten eller olika framträdanden. Den föreläsare eller artist som av föreningen har bjudits in för att medverka får inte vägras tillträde till möteslokalerna.
Högskolor, universitet och studentkårer måste bli bättre på att ta sitt demokratiska ansvar, och därmed låta politiska föreningar vara en naturlig del i det demokratiska samtalet. Om det inte sker så kan det finnas skäl att se över högskoleförordningen, så att godtycklig tolkning inte stänger ute verksamheten för demokratiskt uppbyggda föreningar.
Niklas Karlsson (S), riksdagsledamot.
Elin Gustafsson (S), riksdagsledamot.
Gå till toppen