Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Debattinlägg: ”För de flesta är det uppenbart att det behövs förebyggande insatser för att få bukt med kriminaliteten. Fler barn skulle må väl av att få en mentor.”

När nu FN:s barnkonvention blivit svensk lag är det lätt att se Näktergalen som en konkretisering av den nya lagen. Till exempel att låta barn få inflytande och vara med och bestämma. Det skriver Carina Sild Lönroth, verksamhetsledare för mentorsverksamheten Näktergalen vid Malmö universitet.

I Näktergalen träffar mentorerna som är studenter på Malmö universitet skolbarn, 8-12 år, en gång i veckan under åtta månader för gemensamt utbyte och lärande.Bild: Sandra Henningsson
Detta är ett debattinlägg. Skribenterna svarar för åsikterna.
Gängkriminalitet, skjutningar och bomber debatteras flitigt. Kriminella ungdomar står utanför skolor och rekryterar småpojkar.
Samtidigt ropar många på snabba insatser, högre straff och fler poliser. Främlingsfientligheten riskerar att växa. I utanförskapsområden frodas kriminaliteten.
Idag lever ett av fyra barn i ekonomisk utsatthet i Malmö, vilket är den högsta siffran i landet, enligt Rädda Barnen.
Barn i utsatta situationer befinner sig ofta i riskzonen för bristande motivation och riskerar att få en negativ attityd till skolan. En del vänjer sig dessutom vid misslyckanden både i och utanför skolan och väljer istället att bli bekräftade i negativ bemärkelse. Positiva förebilder är viktiga, att motivera lärande och ge framtidshopp men också låta barnen förstå att hårt arbete lönar sig, oavsett vem man är och var man kommer ifrån.
För de flesta är det uppenbart att det behövs förebyggande insatser för att få bukt med kriminaliteten. Men sällan hänvisas till konkreta metoder. Av egen erfarenhet vet jag att Näktergalens mentorsverksamhet vid Malmö universitet är ett fungerade koncept. Det har också spridits till 24 andra städer i Europa.
När nu FN:s barnkonvention blivit svensk lag är det lätt att se Näktergalen som en konkretisering av den nya lagen. Till exempel att låta barn få inflytande och vara med och bestämma.
I Näktergalen träffar mentorerna som är studenter på Malmö universitet skolbarn, 8-12 år, en gång i veckan under åtta månader för gemensamt utbyte och lärande.
De barn som anmäler sig till Näktergalen säger att de vill ha en mentor för att kunna göra sådant de annars inte kan eller har råd att göra. Ekonomiska villkor begränsar i vanliga fall deras fritidsaktiviteter. Med mentorn får de möjlighet att prova olika aktiviteter och besöka bibliotek, teatrar, museer, idrottsanläggningar och liknande platser. Näktergalen finansieras av Malmö stad och Malmö universitet samt sponsring.
Barnen får en meningsfull fritid och idéer till vad de kan hitta på även efter mentorsperioden. För några blir mentorn dessutom en motbild till barn och ungdomar som hamnat på glid. 
Allt oftare säger Näktergals-barnen att de vill lära sig mer svenska. På många skolor där barnen går pratar ingen eller få svenska och skillnaden i läsförståelse mellan svenska och utlandsfödda elever är nu störst i hela OECD-området, enligt PISA-undersökningar.
Att brista i språklig förmåga ökar risken att hamna i utanförskap. Att få exponeras för det svenska språket tillsammans med sin mentor gynnar barnen i skolarbetet. Att dessutom få uttrycka sina tankar, idéer och förhoppningar är en viktig konkretisering av barnkonventionen och en möjlighet till inflytande och medbestämmande.
Glädjande nog har Näktergalen, som startade 1997, numera mentorer som själva haft en mentor som barn.
Fler barn skulle må väl av att få en mentor. Varför inte utöka sådana koncept? Det kostar för mycket är ofta svaret, men om landets politiker och andra beslutsfattare på allvar vill stå upp för barnets bästa, vill fånga upp de som annars riskerar att misslyckas i och utanför skolan, riskerar att hamna i utanförskap är det då inte värt att använda sig av en redan väl beprövad metod – mentorskap? Det är en investering som det svenska samhället behöver.
Carina Sild Lönroth, verksamhetsledare för mentorsverksamheten Näktergalen vid 
Malmö universitet.
Gå till toppen