Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

2020 – året då EU krymper

Alla år är ödesår i EU. 2020 blir första gången som unionen krymper, samtidigt som sprickorna tycks bli allt större mellan de länder som är kvar. Nu inleds samtal för att reda ut hur EU ska fungera i framtiden.

EU-kommissionens nya ordförande Ursula von der Leyen behöver hantera brexit under 2020. Arkivfoto.Bild: Jean-Francois Badias/AP/TT
Jämfört med de senaste åren ser Europas 2020 relativt lugnt ut på pappret. Inga viktiga parlamentsval väntar i varken EU eller något av unionens tyngsta medlemsländer. En ny kommission finns på plats för att leverera lagförslag och hantera kriser.
Men skenet bedrar.
Den 31 januari tappar EU för första gången ett medlemsland då Storbritannien kliver av. Smällen blir visserligen mest kosmetisk inledningsvis, eftersom övergångsregler finns på plats för att göra utträdet så smidigt och obemärkt som möjligt.
Samtidigt inleds dock nya förhandlingar om framtida relation mellan Bryssel och London som i värsta fall kan leda till ett rejält krisläge i höst.
– Vi har en extremt utmanande tidtabell framför oss. Om vi inte når ett avtal före slutet av 2020 står vi återigen framför ett klippstup, varnade nya kommissionsordföranden Ursula von der Leyen i EU-parlamentet strax före jul.
Men det blir knappast EU som kommer att lida mest av det.
– Det skulle klart skada våra intressen, men drabba Storbritannien mer än oss, sade von der Leyen.
Å andra sidan lär ingen i EU jubla över risken för en handelskonflikt även med Storbritannien. Eller för den delen risken för en återupptagen konflikt i Nordirland. Eller ett kaotiskt läge för studenter och EU-medborgare i Storbritannien och vice versa.
EU har även för egen del en rad viktiga beslut som måste tas. Från den 1 januari 2021 ska en ny långtidsbudget vara i kraft – trots att ingen enighet ännu finns mellan medlemsländerna.
Sverige trycker på för en så liten budget som möjligt, tillsammans med Danmark, Nederländerna och Österrike och med rejält flankstöd från Tyskland.
Frankrike vill dock gärna satsa mer och har stöd från stora delar av Öst- och Sydeuropa.
Strider råder samtidigt om vad man främst ska satsa – eller spara – på.
Planen just nu är att EU:s nye permanente rådsordförande Charles Michel under januari ska diskutera enskilt med medlemsländerna och kanske utlysa ett extra toppmöte till början av februari. Någon färdig uppgörelse väntas ändå inte förrän i mars.
Budgetstriden är en av många som just nu skär djupa klyftor mellan olika EU-länder. Framför allt mellan öst och väst är sprickan stor.
Ungern och Polen kritiseras för ökande regeringskontroll över domstolar och massmedier och pekar i sin tur finger åt västländernas invandrings- och asylpolitik. Klimatpolitik, kärnkraft, jordbruksstöd och skuldhantering är andra frågor som skapar oenighet åt olika håll i unionen.
Kanske kan en utdragen framtidskonferens reda ut vad EU egentligen ska ägna sig åt för att fler ska vara nöjda.
Den 14 januari ska EU-kommissionen presentera sina planer för hur diskussionerna ska föras rent praktiskt. Tanken är att i första hand hålla samtal mellan medlemsländer, parlament och allmänhet om grundläggande demokratiska EU-frågor – om det exempelvis ska finnas transnationella partilistor i nästa EU-val för att kunna lansera kandidater till EU:s toppjobb.
Framtidsmöten och diskussioner ska sedan fortsätta fram till nästa verkligt tunga ödesår för EU: hösten 2021 och våren 2022 då tungviktarna Tyskland och Frankrike håller val efter varandra.
Fakta

I EU-kalendern 2020

Januari: Kroatien tar över som ordförandeland (1/1). Storbritannien lämnar EU (31/1). Kommissionen presenterar planer om framtidskonferens, minimilöner och omställningsfond för klimatet (14/1) och inträdesprocessen för nya medlemmar (29/1).

Februari: Eventuellt extrainsatt toppmöte om långtidsbudgeten. Förhandlingsstart för framtida relation med Storbritannien. Kommissionen lägger fram klimatlag om klimatneutralitet 2050 (26/2).

Mars: Kommissionen presenterar nya strategier för industripolitik och småföretag (4/3). Frankrike håller lokalval (15/3 och 22/3). Ordinarie EU-toppmöte i Bryssel (26-27/3).

Maj: EU-toppmöte i Zagreb med länderna på västra Balkan (6-7/5).

Juni: EU-toppmöte i Bryssel (18-19/6), inklusive möte med de ex-sovjetiska länderna i Östliga partnerskapet (19/6). Sista dag för Storbritannien att be om förlängning av övergångsperioden efter brexit (30/6).

Juli: Tyskland tar över som ordförandeland (1/7).

September: EU-toppmöte i Leipzig (13-14/9), inklusive möte med Kinas president Xi Jinping (14/9).

Oktober: EU-toppmöte i Bryssel (15-16/10).

December: EU-toppmöte i Bryssel (10-11/12). Storbritanniens övergångsperiod efter utträdet upphör (31/12). Nuvarande långtidsbudgetperiod upphör (31/12).

Fakta

In och ut ur EU

EU har utvidgats sju gånger sedan de sex ursprungsmedlemmarna Frankrike, Tyskland, Italien, Belgien, Nederländerna och Luxemburg 1951 skrev under om att skapa "kol- och stålunionen".

1973 tillkom Storbritannien, Danmark och Irland.

1981 tillkom Grekland.

1986 tillkom Spanien och Portugal.

1995 tillkom Finland, Sverige och Österrike.

2004 tillkom Estland, Lettland, Litauen, Malta, Cypern, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Polen och Slovenien.

2007 tillkom Bulgarien och Rumänien.

2013 tillkom Kroatien.

Första land att lämna blir Storbritannien 2020.

Förhandlar om medlemskap gör Turkiet (sedan 2005), Montenegro (sedan 2012) och Serbien (sedan 2014). De turkiska förhandlingarna är dock tillfälligt frysta.

Kandidatländerna Nordmakedonien och Albanien hoppas på klartecken för att börja förhandla under 2020. Bosnien-Hercegovina har i sin tur ansökt om medlemskap, men ännu inte erkänts som kandidatland.

Gå till toppen