– Vi måste prioritera och fokusera på några punkter under 2020, sade Barnier på ett seminarium om brexit på EU-kommissionens representation i Stockholm.
Förutom handel lyfte han bland annat fram säkerhetsfrågor – allt från brottslighet och kamp mot terrorism till försvarssamarbete.
Han sade att målet är inga kvoter, noll tullar och ingen dumpning av villkor från den brittiska sidan. Något som gör det svårt är dock, som Barnier uttryckte det, att hela förhandlingen mellan EU och Storbritannien utgår från britternas vilja att inte behöva följa EU-regler och gemensamma standarder.
– Ingen dumpning, det är det viktigaste, sade Michel Barnier
Han gjorde klart att britternas tillgång till EU:s gemensamma marknad helt hänger på viljan att följa gemensamma regler, avvikelser betyder minskad tillgång.
– Vi kommer att insistera på gemensamma spelregler, sade Barnier och nämnde att det inte går att acceptera ojust konkurrens eller dumpning av villkor som rör statsstöd till företag, arbetsmarknad, miljö eller skatter.
Barnier kom direkt från London där han och EU-kommissionens nya ordförande, Ursula von der Leyen, träffade premiärminister Boris Johnson inför de hårda förhandlingarna om relationerna efter den 1 januari 2021. Då är den elva månader långa övergångsperioden över, efter det att britterna formellt lämnar EU den sista januari i år.
Enligt EU-minister Hans Dahlgren (S), som träffade Barnier över en lunch i Stockholm tillsammans med statsminister Stefan Löfven (S), är frågan om lika villkor och gemensamma spelregler central för Sverige. Under februari ska EU-länderna enas om ett mandat för förhandlingarna med Storbritannien.
Hans Dahlgren påpekar att tiden för förhandlingar om det framtida förhållandet i praktiken inte är längre än kanske åtta månader, eftersom ett resultat måste finnas i oktober för att allt ska hinna klubbas igenom före årsskiftet i EU, medlemsländerna och Storbritannien.
Boris Johnson har gjort fullständigt klart, enligt Barnier, att det inte är aktuellt med någon förlängning av övergångsperioden även om det skulle vara så att en rad frågor är olösta då.
En viktig fråga är vad som ska gälla för de 4,5 miljoner EU-medborgare, däribland kanske hundra tusen svenskar, som bor i Storbritannien från 2021.
– Storbritannien är emot fri rörlighet, det får konsekvenser, framhåller Barnier.
Vad som ska uppnås i förhandlingarna finns skissat i den 36 sidor långa politiska deklarationen om hur förhållandet mellan EU och Storbritannien ska se ut som parterna enats om tidigare.
– Om vi vill komma överens på varje punkt i den politiska deklarationen kommer det att ta mycket längre tid än elva månader, säger han.
Fakta
Brexit och 2020
9 januari: Det brittiska parlamentets underhus väntas säga ja till att lämna EU den 31 januari i år.
15 januari 2020: Preliminärt datum för EU-parlamentet att rösta om utträdesavtalet.
31 januari: Storbritannien väntas lämna EU vid midnatt, svensk tid.
1 juli: Sista dag för att be om eventuell förlängning av den övergångsperiod som tar vid efter det brittiska EU-utträdet.
31 december: Övergångsperioden löper ut.