Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Läsartext: Avkriminalisera drogerna – dagens lagar hjälper inte folk att överleva

Sveriges nuvarande nolltoleranspolitik kring droger fungerar inte eftersom allt fler dör trots de strikta lagarna, skriver Hedda Lilja.Bild: HENRIK MONTGOMERY
Detta är en insändare. Åsikterna är skribentens egna.
Droger är ett stigmatiserat ämne i dagens samhälle. Jag har noterat att det finns en mängd fördomar kring narkomaner. Sveriges nolltoleranspolitik av narkotika har ett stort inflytande över hur vi ser på missbrukare. Istället för att hjälpa personer som är fast i missbruk ser man dem som brottslingar som ska straffas. Detta är inte en lösning för någon som ofta redan ligger på samhällets botten.
EU:s narkotikabyrå EMCDDA slår år 2019 fast att Sverige har näst flest narkotikarelaterade dödsfall i förhållande till resten av EU. I genomsnitt fem gånger så hög dödlighet per invånare. Enligt Folkmyndighetens statistik över antal narkotikarelaterade dödsfall i Sverige har under de senaste fem åren ungefär 900 personer avlidit till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar. (Folkmyndigheten, 2019) Detta i jämförelse med år 2004 då 326 personer dog (CAN, 2016). Det har alltså skett en kraftig ökning under 2000-talet, trots de skärpta lagarna.
Att en kriminalisering av droger skulle vara effektiv finns det inga belägg för. Det finns ett antal länder i Europa som idag väljer att avkriminalisera droger som en lösning på droganvändningen. Jag och många andra anser att detta kan vara en lösning även i Sverige då det gett en rad positiva följder i samtliga länder. Det land som uppnått de mest väldokumenterade framgångarna idag är Portugal. Efter många år av narkotikaproblem i landet avkriminaliserades den första juli 2001 användning, innehav och köp av alla typer av narkotiska ämnen för eget bruk. (Universitetet i Oslo, 2019) Högst var dödstalet år 1999. Då var antalet 369 dödsfall, fem gånger så högt som år 1990 (EMCDDA, 2002). Avkriminaliseringen har inte gett en följd av ökat narkotikabruk i Portugal. Det har snarare lett till en rad positiva effekter. Idag har Portugal lägst narkotikadödlighet i hela Europa. År 2015 var antalet narkotikarelaterade dödsfall i Portugal endast 60 dödsfall. I Sverige, där det råder nolltolerans mot droger, dog samma år 661 personer (EMCDDA, 2015). Enligt mig visar detta med all önskvärd tydlighet att Sveriges nuvarande nolltoleranspolitik kring droger inte fungerar eftersom allt fler dör trots de strikta lagarna. Om vi istället går i Portugals fotspår, avkriminaliserar droger, och satsar på att ge missbrukare vård och hjälp istället för bestraffning tror jag att både dödligheten och användningen av droger skulle minska på sikt.
Det är Sveriges nolltoleranspolitik mot droger som skapar stigmatiseringen av narkomaner. Som missbrukare i dagens Sverige är man en börda i ett fördomsfullt samhälle där ens missbruk ses som en moralisk defekt och inte som en sjukdom. Man lever i ett samhälle där straffmentaliteten sitter så djupt att straff går före vård. Att ha en nolltolerans mot droger är samtidigt som att ha en nolltolerans mot missbrukaren i sig. Detta skapar ett enormt utanförskap som bidrar till ökningen av narkotikarelaterade dödsfall varje år. Vi bör därför lägga mer fokus på vård istället för rättsväsende. Det ska vara så lätt som möjligt att få vård och samtidigt vara svårt att bli av med den vården. Genom att hjälpa narkomaner ur sitt missbruk kan vi minska dödligheten i Sverige.
Avslutningsvis skulle jag vilja framhäva att detta är en oerhört komplicerad fråga som det finns mycket mer att säga kring. Vi kommer aldrig bli helt kvitt narkotikaproblemen.
Däremot bör vi lägga om vårt sätt att hantera detta problem. På så sätt kanske Sverige kan gå från att vara näst högst på listan över antalet drogrelaterade dödsfall till att bli ett av de länder som har lägst dödlighet i Europa.
Hedda Lilja
Gå till toppen