Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Anpassningar i klassrummet ersätter särskilt stöd

Allt färre elever får särskilt stöd. Ändrade regler gör att lärarna först ska försöka med anpassningar i klassrummet för att inkludera eleverna där.
På Gullviksskolan i Malmö jobbar man med placering i klassrummet, tomma klassrumsväggar och samma lektionsrutiner varje dag för att få en bra lärmiljö för så många elever som möjligt.

Vid sidan av ettornas klassrum på Gullviksskolan i Malmö, ligger ett mindre rum. Där har en handfull elever matte i en liten grupp. Vem som behöver undervisning i liten grupp ändras löpande, för en del elever kan det räcka med några veckor.
Inne i klassrummet hos förstaklassen håller läraren Ai Chinh Nguyen en kort föreläsning om fladdermöss.
– De diar och får mjölk från sin mamma. Fladdermöss äter insekter ("Blä!" tycker någon) och deras ungar kallas för valpar, precis som hundar. Och man ska inte fånga dem, då kan de bitas, säger Ai Chinh Nguyen.
På den vita tavlan i klassrummet står dagens schema. Både lektioner och raster är inskrivna, med tider, i ord och med bilder, så att alla elever vet vad som gäller. Förutsägbarheten hjälper vissa elever, bilderna hjälper andra. Väggarna i klassrummet är tomma, för att distrahera så lite som möjligt från undervisningen.
Dagens schema, med aktiviteterna i både bild och text, gör att dagen blir förutsägbar för eleverna.Bild: Lars Brundin
– Nu ska jag se hur mycket ni kommer ihåg, säger läraren Ai Chinh Nguyen.
Hon har en burk med glasspinnar bredvid sig, där elevernas namn är skrivna, ett namn på varje glasspinne. Läraren plockar upp en glasspinne och läser namnet på eleven.
– Rajana. Vad betyder det att fladdermössen är skyddade?
Nästa glasspinne står det Adelia på.
– Vad äter fladdermöss? frågar läraren henne.
Frågorna som läraren ställer kan också vara anpassade efter vem eleven är. Med olika barn kan hon ställa frågan på olika sätt, så att de kan lyckas med svaret.
Alla eleverna sitter i klassrummet framför läraren, utom en. Han sitter bakom henne, och har en vägg mellan sig och övriga klassen. Det betyder att han kan sitta ensam och inte distraheras av de andra, men han hör ändå vad läraren säger. Hans elevassistent sitter tillsammans med resten av klassen.
– Den extra anpassningen är att läraren låter honom vara. Ibland är han i en liten grupp, ibland ensam med sin resurs, berättar specialpedagogen Charlotta Hansson.
Andelen elever som får särskilt stöd har minskat kraftigt de senaste åren, på grund av ändrade regler. Det särskilda stödet har till stor del ersatts med arbetssätt liknande det som man gör på Gullviksskolan. Det kallas extra anpassningar, och de görs ofta i klassrummet.
Läraren Ai Chinh Nguyen och hennes kollegor har kommit överens om hur dagen ska påbörjas och avslutas, så att eleverna alltid får samma rutiner.Bild: Lars Brundin
Elevernas placering i klassrummet är också en anpassning, efter vilka som ser eller hör dåligt, eller vilka som har spring i benen eller lätt distraheras av andra.
Efter genomgång och frågor, får eleverna ta fram papper och penna och rita en fladdermus, samt skriva ner de fakta om fladdermöss som de har lärt sig. När de är klara får de ta fram sin dator och spela mattespelet Vektor.
Eleverna visste redan från början hur den här lektionen var upplagd: de skulle jobba med faktatext, titta på filmklipp, lyssna när läraren läste en text, göra en uppgift, och sist ta sin dator.
– Jag försöker berätta innehållet för varje lektion, säger läraren Ai Chinh Nguyen.
Alla lärarna försöker också börja och avsluta skoldagen på samma sätt, för att skapa förutsägbarhet och därmed lugn: de går igenom schemat och sjunger godmorgonsång, och avslutar också med sång och att alla ställer sig bakom sina platser.
Fakta

Exempel på extra anpassningar och särskilt stöd

Extra anpassningar kan vara:

Muntliga prov eller redovisningar istället för skriftliga.

Lyssna på inläst istället för läsa text, slippa anteckna, slippa skriva för hand.

Placering: särskild plats i klassrummet, sitta i avskilt rum

Fysiska hjälpmedel: skärmväggar, hörselkåpor, ljudutjämningssystem, sittdyna

Digitala hjälpmedel

Obligatoriskt deltagande i läxhjälp

Förlängd tid vid prov. Redovisningar i mindre grupp.

Enklare uppgifter, korta och enkla instruktioner

Få lämna klassrum för paus, lyssna på musik

Tydlig struktur på tavlan med tider, lektioner, uppgifter och mål.

Särskilt stöd:

Beslut om åtgärdsprogram och särskilt stöd behövs om eleven behöver enskild undervisning, särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång eller långvarigt behov av specialpedagogiska insatser.

Målet är att anpassa så mycket som möjligt i klassrummet för att minska behovet av särskilt stöd. Till exempel har alla elever i Malmö idag tillgång till talsyntes och inläst text.
– Då blir det inte ett åtgärdsprogram för att du har dyslexi. Det blir inte så utmärkande för barnet. Kompensatoriska lärverktyg är för alla, och det tycker jag är jättebra, säger Charlotta Hansson.
Specialpedagogerna har tagit fram en checklista med olika anpassningar som lärarna kan använda beroende på elev. Om anpassningarna inte hjälper kanske det behövs pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och särskilt stöd.
En slags extra anpassning. Också kallad hörselkåpor.Bild: Lars Brundin
Efter att reglerna ändrades 2014 är åtgärdsprogrammen färre men tydligare, och den pedagogiska utredningen grundligare, tycker specialpedagogen Charlotta Hansson.
– Förut var att det slentrian att göra åtgärdsprogram. Utredningarna blev ytliga men var ändå en belastning för läraren, med många möten med föräldrar. Nu gör vi en ganska omfattande utredning så man har större grund att stå på. Så arbetsgången är lite jobbigare för oss specialpedagoger, men lite enklare för lärarna.
Ändå ökar behovet av särskilt stöd, bedömer hon. Fler barn har språkstörningar eller diagnoser. Behovet av att dokumentera extra anpassningar har också ökat i takt med att lärarna allt oftare byter jobb. Annars riskerar kunskapen om elevernas behov att försvinna tillsammans med läraren.
– Vi får nya lärare och vikarier hela tiden. Men barnen ska inte bara börja om på noll, säger Charlotta Hansson.
Gå till toppen