Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Efter kraschen - kan Iran återställa tillit?

Hur Iran hanterar den fortsatta utredningen av det nedskjutna ukrainska flygplanet är avgörande för om landet kan återupprätta trovärdighet – både gentemot omvärlden och de egna medborgarna. – Frågan är hur högt upp i kedjan Iran är villigt att gå för att utkräva ansvar, säger Irankännaren Rouzbeh Parsi.

Rouzbeh Parsi, programchef på Utrikespolitiska institutet.Bild: Fredrik Sandberg/TT
– Uppenbarligen finns skriande inkompetens på olika områden och felbedömningar har gjorts. Men i dag kan vi inte veta exakt var de fallerat, säger Parsi som är programchef på Utrikespolitiska institutet.
Lördagens iranska medgivande att man av misstag sköt ner det ukrainska passagerarplan som kraschade utanför Teheran i onsdags kom inte överraskande för Parsi. Efter att Kanadas premiärminister Justin Trudeau sent i torsdags sagt att underrättelseuppgifter tyder på att en iransk luftvärnsrobot orsakade kraschen var det en fråga om tid, anser han.
– Det var korkat och pinsamt i sig att låtsas som om det regnade i flera dagar. Men när erkännandet väl kom var det osedvanligt ångerfullt och reservationslöst för att komma från Iran, vilket är positivt.
Även Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi på Uppsala universitet, anser att den utdragna väntan på besked om nedskjutningen skadat Irans regim:
– Det här är en prövning, trovärdigheten har fått sig en ordentlig törn. Nu har de gått ut med en rejäl pudel, som i första hand är riktad mot inrikesopinionen, säger Fazlhashemi.
Han anser att nedskjutningen av planet har inneburit en fullständig förändring av spelplanen. Efter generalen Qassem Soleimanis död samlades det iranska folket i sorg. Soleimani sågs främst som en iransk hjälte, som bland annat skyddat Iran från terrorrörelsen IS, och sedan som en muslimsk hjälte.
Nu är domen hård, enligt Fazlhashemi:
– Ni har skjutit mot ert eget folk. Vad är det för andra saker som ni har dolt? undrar många iranier, tror han. Och många av dem som är kritiska kommer från den iranska medelklassen.
Det är nu av högsta vikt att utredningen blir professionell och transparent, inte bara gentemot Ukraina och flygplanstillverkaren Boeing utan även på hemmaplan.
– Hur kunde man tillåta civilflyg över Iran när man just attackerat en amerikansk bas i Irak? Hur kunde det finnas ett så pass självständigt luftbatteri som arbetade utifrån sin egen radar så nära den kommersiella flygplatsen? Och hur kan man säkerställa att det inte sker igen? Sådana frågor måste redovisas, säger Rouzbeh Parsi.
Befälhavaren för det iranska revolutionsgardets luftrumsdivision Amirali Hajizadah tog under lördagen på sig ansvaret för nedskjutningen med orden ”jag hade hellre dött än varit vittne till en sådan här olycka”. Men för att komma åt de ansvariga för de många faktorer som ledde fram till avfyrandet måste man vara villig att följa upp alla ansvarskedjor, något som kräver politiskt mod, noterar Parsi.
– Regimen är inte van vid att behöva vara transparent. Antingen förnekar man att något inträffat eller så skyller man på andra. Men det här är en sådan enorm tragedi att det inte går att göra så.
Det är i det ljuset man ska se Irans högste ledare ayatolla Ali Khameneis uttalande att han beordrade att sanningen skulle fram så snart han fått reda på den i fredags, menar Parsi.
TT: Hur påverkar medgivandet Iraks ställning i regionen?
– Inte så mycket mer än att det är en prestigeförlust. Och vågen av sympatier för Iran med anledning av att USA dödade Soleimani klingar av. I långa loppet handlar det om huruvida Iran nu hanterar situationen på ett sätt som skapar trovärdighet eller leder till mer protester.
TT: Och relationen till USA?
– Irans allierade lär ju inte bli mindre anti-amerikanska på grund av det inträffade. Och om amerikanerna är kloka nu så säger de ingenting, mer än att uttrycka sympatier för offrens anhöriga. Det som skett är ju ett iranskt självmål.
Fakta

Iran

Den islamiska republiken Iran är i praktiken en religiös diktatur – trots att där finns ett folkvalt parlament och en folkvald president. Landets regeringschef är president Hassan Rohani medan ayatolla Ali Khamenei är statschef och högste ledare.

Landet har drygt 81 miljoner invånare, de allra flesta är shiamuslimer.

Irans västvänliga regim föll 1979 för en USA-fientlig revolution och en islamisk republik, en "gudsstat" utropades. 1980–1988 befanns sig Iran i krig med grannlandet Irak och spänningarna har tidvis varit stora mellan Teheran och USA..

Landet vikigaste exportvara är olja, som tillsammans med gruvnäringen och tillverkningsindustrin står för över 40 procent av BNP.

De senaste decennierna har Iran varit utsatt för skarpa sanktioner eftersom omvärlden misstänkt att Teheran försökt utveckla kärnvapen. Ett globalt kärnenergiavtal knöts med Iran 2015. Det gav insyn i Irans atomenergiprogram, samtidigt som programmet bantades kraftigt, i utbyte mot hävda ekonomiska sanktionern. USA:s president Donald Trump lämnade dock avtalet 2018, vilket omigen väckt liv i motsättningarna.

Källa: Landguiden/UI med flera

Gå till toppen