Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

"Lärarna har fått ett ansvar som de inte riktigt klarar"

Minskat särskilt stöd betyder att lärarna får mer jobb och att skillnaderna i skolan fortsätter att öka, enligt forskaren Lisa Asp-Onsjö.
– Det är mycket mer upp till de enskilda föräldrarna. De starka föräldrarna kan driva fram hjälp till sina barn, medan andra blir utan.

Lisa Asp-Onsjö, lektor på institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, har forskat om åtgärdsprogram.
Reglerna kring särskilt stöd ändrades i avsikten att lätta på lärarnas arbetsbörda. Men så blev det inte. Lärarna har blivit lurade, anser Lisa Asp-Onsjö, lektor på institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet, som har forskat om åtgärdsprogram.
– Särskilt stöd har alltid betytt alla former av särskilt stöd. Nu har man ändrat betydelsen av det och säger att det är något väldigt speciellt, som att gå i särskild undervisningsgrupp. Resten räknas som extra anpassningar. Så man har trollat bort rätten till stöd genom att trolla bort själva begreppet, säger Lisa Asp-Onsjö.
Extra anpassningar har lärarna alltid gjort. Men med den nya, snävare definitionen av särskilt stöd, är det mycket mer som lämpas över på läraren i klassrummet.
– Lärarna har fått ett ansvar som de inte riktigt själva klarar fullt ut.
Under de senaste tjugo åren har skillnaderna mellan skolor ökat i Sverige. Den ökade segregationen gav lärare på utsatta skolor en extra stor arbetsbörda i arbetet med att dokumentera alla åtgärdsprogram. Så förändringen av reglerna genomfördes på grund av den ökade segregationen.
Men de förändrade reglerna i sin tur har ökat segregationen ännu mer, enligt Lisa Asp Onsjö. Det är mycket mer upp till varje enskild förälder idag att driva fram särskilt stöd till sina barn, bland annat genom att få sina barn diagnosticerade. Egentligen ska en medicinsk diagnos inte avgöra huruvida en elev får extra stöd eller inte. Men i praktiken verkar det ändå vara så, något som bland annat Skolinspektionen uppmärksammat.
Lisa Asp-Onsjö menar att det är ganska vanligt att elever idag varken får särskilt stöd eller tillräckliga extra anpassningar i klassrummet. Bland annat sätter skolans pressade ekonomi stopp. Extra anpassningar räknas inte som något beslut och är därmed inget som kan överklagas.
– Rätten till särskilt stöd gäller nu bara några få, de andra har blivit mer rättslösa, säger hon.
Som tidningen tidigare skrivit så får långt ifrån alla elever den hjälp som lagen föreskriver.
– Det ses som elevernas eget problem om de inte lyckats i skolan. Ansvaret faller mycket på den enskilde eleven. Den socioekonomiska bakgrunden får allt större betydelse, säger Lisa Asp-Onsjö.
Gå till toppen