Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Banker kräver minusränta trots räntehöjning

Storbankerna tar fortfarande betalt med negativ ränta på insättningar från större företagskunder. Detta trots att andra räntor lyft markant sedan Riksbanken i december höjde styrräntan till noll.

Myndighetskrav på likviditetsbuffertar i bankerna och individuella kundförhållanden innebär att det fortfarande finns kvar minusränta på vissa SEB-kunders insättningar, trots nollränta och högre ränteläge, enligt bankens presschef Frank Hojem. ArkivbildBild: Pontus Lundahl/TT
– Det är oerhört viktigt för företagen att hålla kolla på det här. Det blir ju mycket pengar till slut, säger Johan Kreicbergs, nationalekonom på Svenskt Näringsliv.
Hur mycket bankerna drar in på negativ ränta på insättningar är oklart, men det rör sig om potentiellt stora belopp. Bankernas in- och upplåning från icke-finansiella företag uppgick i november till 1 159 miljarder kronor, enligt Statistiska centralbyrån (SCB) och av detta belopp är 97 procent så kallad inlåning.
Andreas Håkansson, bankanalytiker på Danske Bank, säger sig vara förvånad över bankernas policy gentemot företagskunderna.
– Tittar du på marknadsräntorna ligger de ju inte negativt, konstaterar han.
– På sikt är det inte rimligt. Men bankerna är nog inte helt klara med alla ränteförändringar efter Riksbankens räntehöjning ännu. Jag tror det kommer fler justeringar på utlåningssidan och det kan ju vara så att de dröjer lite på inlåningssidan också, tillägger han.
Ekonomer på Sveriges ledande företagsorganisationer är kritiska. Johan Kreicbergs på Svenskt Näringsliv beskriver de negativa räntorna som något långsiktigt osunt.
– Det ger konstiga incitament, när man ska spara till investeringar, framtida satsningar och liknande, säger han.
Hans råd till drabbade företag är att ifrågasätta räntesättningen och att försöka byta bank om villkoren känns orimliga.
– På lång sikt kan det ha ganska stor betydelse vad du har för ränta på dina bankinsättningar. Det är rätt många företag i Sverige, även mindre, som har ganska betydande kapitaltillgångar på bankkonto. Så det spelar roll, tillägger han.
Företagarnas chefsekonom Daniel Wiberg är också kritisk. Han håller med Kreicbergs om att fler företag borde ifrågasätta de negativa räntorna. Fast han ser ett ganska begränsat utrymme för företag att pressa banker till eftergifter, då det för ett företag är ett stort och krångligt projekt att byta bank.
– Detta gör företagskunder till en betydligt mindre rörlig kundgrupp för bankerna, säger Wiberg.
– Och konkurrensen är ju ganska svag på den svenska bankmarknaden. Storbankerna är oerhört dominerande, tillägger han.
Storbankernas hållning vad gäller negativa räntor visar att spelreglerna på räntemarknaden har förändrats i grunden under de fem åren med minusränta från Riksbanken, som avslutades med höjningen av styrräntan till noll i december.
Negativ ränta på insättningar i banken var fram till det att Riksbanken införde minusränta 2015 ett otänkbart avtalsvillkor. Sedan dess har den dock blivit ett viktigt verktyg för att hålla uppe bankernas så kallade räntenetto, det vill säga vad de tjänar på skillnaden på sin in- och utlåning.
De negativa räntenivåerna varierar. Men tumregeln är att räntorna måste betalas av företag som hanterar mycket likviditet i verksamheten.
– Vi har kvar negativ ränta, alltså en kostnad för inlåning, för vissa större företagskunder. Villkoren förhandlas av våra lokala kontor i varje enskilt fall, säger Mats Olsson, tillförordnad presschef på Handelsbanken.
Budskapet från de tre andra storbankerna – Nordea, SEB och Swedbank – är snarlikt.
Hur storbankerna motiverar minusräntorna varierar.
”För institutionella kunder med tillgång till den internationella kapitalmarknaden är negativa räntor en del av marknadsbilden”, skriver presschefen Unni Jerndal i ett mejl.
SEB:s presschef Frank Hojem bekräftar att ”finansiella institutioner och vissa stora företagskunder” betalar en avgift för att sätta in pengar i SEB. Men han tillägger att banken följer reporäntan och Stibor när räntan på företagens insättningar bestäms.
”Nu när vi går mot ett mer ”normaliserat” ränteläge där reporäntan fortsätter att stiga över noll kommer det innebära att våra kunder kan få avkastning på sin likviditet”, skriver han i ett mejl.
Fakta

Nya spelregler på räntemarknaden

Den negativa räntan för stora insättningar från företag infördes av banker för att hålla uppe räntenettot när Riksbanken sänkte styrräntan till minus 2015. Trots det breda räntelyftet på marknaden på senare tid finns dock den negativa räntan kvar hos såväl Handelsbanken som Nordea, SEB och Swedbank.

Svenska marknadsräntor har stigit kraftigt från de historiska bottennivåerna tidigt i höstas. Räntan på en tioårig svensk statsobligation har sedan rekordlåga minus 0,42 procent den 16 augusti lyft 0,58 procentenheter till 0,16 procent.

Räntan för tremånaders lån mellan banker, den så kallade Stiborräntan, har samtidigt lyft till 0,21 procent från noteringar på minus 0,10 procent i höstas. Stiborräntan, som avspeglar ränteläget för lån mellan banker i Sverige och är en vanlig referensränta på marknaden, är därmed på den högsta nivån på fem år.

Gå till toppen