Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Ledare: Börja jobba nu, riksdagen. Reformerna kan inte vänta.

På onsdag är det dags för årets första partiledardebatt. Här Stefan Löfven (S) och Annie Lööf (C) under en debatt förra året.Bild: Claudio Bresciani/TT
Detta är tidningens huvudledare. Sydsvenskans hållning är oberoende liberal.
Det är tjugondag Knut och dags att dansa ut julen. Det är också dags för politikerna att dansa in i riksdagen. Visserligen inledde utskotten sitt arbete redan förra veckan men med partiledardebatten på onsdag går det riktiga startskottet för detta arbetsår.
Blir det en lustiger dans i plenisalen? Det lutar väl mest åt oxdansen, folkdansen där de dansande kontrahenterna örfilar varandra. Mandatperiodens inledande år har präglats av grälsjuka, högt, hätskt och magsurt tonläge, och inte så sällan av konfliktsökande för konfliktens skull.
De usla förtroendesiffrorna för partiledarna talar för att väljarna förväntar sig mer och bättre av de folkvalda.
Onsdagens partiledardebatt hade kunnat vara ett utmärkt tillfälle att vända blad, att börja styra tillbaka politiken mot den anda av samförstånd och ömsesidig respekt som präglat svensk politik under dess bästa stunder och som också tjänat Sverige väl. Debatten erbjuder även ett tillfälle för partierna bakom januariuppgörelsen att försvara denna och förklara varför den är viktig.
Det råder ingen brist på angelägna frågor att ta itu med under de tre år som återstår av mandatperioden. Det svåra är snarare att veta i vilken ände reformarbetet ska börja. Allt genast lär inte fungera, även om det hade behövts. Men 73-punktsuppgörelsen erbjuder en bra färdkarta.
Där talas det redan i den fjärde punkten om att "en omfattande skattereform genomförs". En sådan reform måste syfta till att premiera arbete och företagande – och samtidigt göra något åt växande inkomstklyftor. Ingen lätt sak, det medges. Det måste löna sig att arbeta och att utbilda sig. Idag är det si och så med den saken.
Det måste också löna sig att ha arbetat. Pensionssystemet är en robust konstruktion tekniskt sett, men utfallet lämnar en del övrigt att önska. Skillnaden mellan att ha arbetat ett långt liv med låg lön och att inte ha arbetat alls, är oanständigt liten.
Kommunernas vacklande ekonomi åskådliggör också den växande klyftan mellan stad och land, mellan ut- och inflyttningskommuner. Ingen kommun ska lämnas i sticket, har statsminister Stefan Löfven (S) lovat, men dagens lösning, att staten emellanåt i sin godhet pytsar ut något tiotal miljarder, är en nödlösning. Här behövs ett större omtag som långsiktigt stärker kommunernas ekonomi.
I Region Skåne ledde en skattehöjning med 49 öre till bättre ekonomi under 2019, men sjukvården går fortfarande med stora underskott, drygt 700 miljoner kronor, och köerna för besök till specialistsjukvård och till operation har blivit längre. Den svenska sjukvården har sedan gammalt ett tillgänglighetsproblem. Men istället för att angripa problemet angriper regeringen ett symtom, de privata sjukvårdsförsäkringarna.
Listan över politiska utmaningar kan göras betydligt längre. En dysfunktionell bostadsmarknad har lett till skenande priser och hög skuldsättning hos hushållen. Det byggs för lite, eftersom de som främst behöver bostad inte har råd att betala för nyproduktion. Socialförsäkringssystemet behöver bedrägerisäkras. Snabbtågssatsningen måste räddas undan en hotande urspårning. Den breda enighet om att stärka försvaret som – till synes – rådde för en stund i våras, men som sedan plötsligt upplöstes, måste återupprättas.
Välkomna tillbaka till riksdagsarbetet. Det är lika bra att kavla upp ärmarna med en gång.
Gå till toppen