Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

LasseMaja och Lassgård ska locka publiken

Lassgård i kvinnokläder, ett spektakulärt dykdrama och starka barnfilmer ska locka tillbaka publiken till svensk film på bio i vår. Dubbelaktuella Moa Gammel Ginsburg tror att en högre ambitionsnivå kan lyfta branschen. – Jag blir vansinnig när man pratar om ”good enough” när det gäller svensk film, säger hon.

Moa Gammel Ginsburg debuterar som regissör i vår, med en nystart för "LasseMaja"-deckarna. Dessutom spelar hon mot Madeleine Martin i dykactiondramat "Breaking surface".Bild: Fredrik Sandberg/TT
Hoppet har inte övergivit svensk filmbransch, trots de krissiffror som summerade förra året.
Anna Serner, Svenska Filminstitutets vd, inledde presentationen av de svenska filmer som ska möta publiken i vår med en uppdatering av publiksiffrorna för julfilmerna ”En del av mitt hjärta” och ”Sune – best man”, som hittills har setts av 313 respektive 280 000 besökare och därmed lyft den svenska publikandelen av det totala biogåendet, trots stark utländsk konkurrens.
– Det går bevisligen att få publiken att se svensk film på bio, sade Anna Serner som också antydde att det kan bli ett starkt festivalår för svenska filmer under 2020.
Med en för vårsäsongen ovanligt stark uppställning filmer är det heller inte omöjligt att publiksiffrorna kan hamna på en bra nivå.
En film som förväntas locka folk till biosalongerna är feelgood-dramat ”Min pappa Marianne” i regi av Mårten Klingberg (”Offside”, ”Cockpit”) med Rolf Lassgård, Lena Endre och Hedda Stiernstedt i huvudrollerna.
Filmen bygger på Ester Roxbergs bok ”Min pappa Ann-Christine” och handlar om den unga journalisten Hanna och hennes älskade pappa, som är präst. När han avslöjar att han vill klä sig i kvinnokläder och kallas Marianne vänds världen upp och ner.
Att publiken ska hitta till Amanda Kernells nya film ”Charter”, efter succén med ”Sameblod”, är inte heller svårt att tänka sig. Filmen handlar om en kvinna som är på väg att förlora sina barn i en vårdnadstvist.
– Jag kommer från en familj med generationer av skilda föräldrar. Det här är en kärleksförklaring, säger Amanda Kernell om filmen, som utspelas i Jokkmokk och på Teneriffa och har norska Ane Dahl Torp och Sverrir Gudnason i rollistan.
Den svenska film som sågs av flest på bio under helåret 2019 var faktiskt ”Bamse och dunderklockan” (2018) med 220 000 besök. Nu kommer gänget bakom ”Bamse”-filmerna med en ny klassisk figur i animerad form: ”Pelle Svanslös”, vars titelröst görs av Adam Pålsson.
Lagom till sommarlovet kommer rymdäventyret ”Rymdresan” med Robert Gustafsson och barnfavoriten Theoz i rollistan. Däremellan dyker deckarduon och pålitliga publikdragarna LasseMaja upp – i ännu en ny kostym.
– Jag ville göra för ”LasseMaja” vad Christopher Nolan gjorde för ”Batman”, säger Moa Gammel Ginsburg som långfilmsdebuterar som regissör samtidigt som hon också spelar den ena huvudrollen i ”Breaking surface”, som åtminstone enligt trailern ser ut att vara ett stenhårt dykactiondrama.
TT: Barnfilmer kan vara starka draglok för svensk film, känner du någon press i det här läget?
– Självklart, men jag känner mig väldigt stolt över filmen. Det återstår ju att se om vi har lyckats men ambitionerna har varit skyhöga. Så måste det vara om vi ska kunna tävla med filmer som ”Star wars”, som har kostat en miljard att göra. Jag blir vansinnig när jag hör folk prata om ”good enough” när det gäller svensk film.
Fakta

Vårens svenska filmer

"Pelle Svanslös" av Christian Ryltenius. Animerad klassiker för en ny generation, premiär: 17 januari.

"Catwalk: Från Glada Hudik till New York" av Johan Skog. Glada Hudik-gänget reser till New York för att få revansch, 31 januari.

"The average colour of the universe" av Alexandra-Therese Keining. Experimentellt om en kvinnas förlust och tröst i naturen, 7 februari.

"En vit, vit dag" av Hlynur Pálmason. Isländsk samproduktion om sorg, hämnd och kärlek, 7 februari.

"LasseMajas detektivbyrå – tågrånarens hemlighet" av Moa Gammel Ginsburg. Ännu en nystart för deckarduon, 7 februari.

"Breaking surface" av Joachim Hedén. Två systrar prövas hårt under ett dyk i Nordnorge, 14 februari.

"Min pappa Marianne" av Mårten Klingberg. Rolf Lassgård och Hedda Stiernstedt i feelgood-drama om pappa prästen som vill vara Marianne, 21 februari.

"Charter" av Amanda Kernell. Mitt i en vårdnadstvist tar Alice olovandes med sina två barn på en semesterresa till Kanarieöarna, 13 mars.

"Kenta lever" av Tony Labidi. En ny bild av Kenta Gustafsson, känd från "Dom kallar oss mods"-trilogin, 14 mars.

"Spring Uje, spring" av Henrik Schyffert. Självbiografiskt om och med musikern Uje Brandelius och hans familj, 20 mars.

"Scheme birds" av Ellen Fiske och Ellinor Hallin. Dokumentär om den vilda tonårstjejen Gemma i Skottland, 27 mars.

"Pool" av Anders Lennberg. Filmatisering av Per Hagmans roman om unge Johan som lever i sus och dus på Rivieran, 17 april.

"Psykos i Stockholm" av Maria Bäck. Om en mamma och en 14-årig dotter och en psykos som präglar en semester till Stockholm, 24 april.

"Rymdresan" av Patrik Forsberg, Ella Lemhagen och Jeff Boyd. Theodor "Theoz" Haraldsson och Robert Gustafsson i familjeäventyr i rymden, 10 juni.

"Minus 121 – the last story to be told" av Mikeadelica. Experimentfilm om vad man skulle göra med sina och mänsklighetens sista 121 minuter, 10 juli.

Gå till toppen