Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.

Omfattande ryskt forskningsfusk avslöjat

Det är inte bara inom idrotten som det fuskas i Ryssland. Även inom forskarsamhället tycks fusk vara mer eller mindre vanligt förekommande. Det visar en färsk rapport som redan har resulterat i att ryska tidskrifter nu återkallar fler än 800 vetenskapliga artiklar.

I Ryssland förekommer omfattande fusk inom den akademiska världen. Plagiering är vanligt, samtidigt som forskare betalar pengar för att stå med som författare till studier till vilka de själva inte har bidragit till. Det visar en rapport från den ryska vetenskapsakademin.Bild: Wiktor Nummelin/TT
Det är tidskriften Science som berättar om en rapport som den ryska vetenskapsakademin, RAN, släppte den 7 januari. Rapporten hade författats av en oberoende kommission som haft till uppdrag att granska oetiska vetenskapliga publiceringar i Ryssland.
Rapporten, som amerikanska bedömare har beskrivit som ett bombnedslag, visar på en rad oegentligheter som bland annat har lett till att tidskrifter nu återkallar fler än 800 vetenskapliga publiceringar.
Den ryska vetenskapliga traditionen skiljer sig något från den i många andra länder. I Ryssland finns cirka 6 000 akademiska tidskrifter. De allra flesta av dessa är på ryska och av tradition publicerar ryska forskare gärna sina resultat i dessa tidskrifter, till skillnad från många andra länder, som Sverige, där forskarna eftersträvar att publicera sig i internationella tidskrifter, som Science eller Nature.
Kvaliteten på de ryska tidskrifterna är ofta dålig. För två år sedan granskade Dissernet, ett nätverk vars syfte är att städa upp i den vetenskapliga litteraturen, 150 000 vetenskapliga artiklar i 1 500 tidskrifter. Nätverket fann inte mindre än 4 000 fall av plagiering och fall där författarskapet kunde ifrågasättas.
Enligt Jurij Tjechovitj, chef för anti-plagieringsfirman Antiplagiat, har ryska forskare dessutom ovanan att återpublicera sin egen forskning. I september 2019 och efter att ha analyserat 4,3 miljoner ryskspråkiga studier, kunde Antiplagiat visa att 70 000 av dessa hade publicerats minst två gånger och att vissa av dem hade publicerats hela 17 gånger.
Därutöver finns också ett utbrett system där forskare – mot ersättning – kan få stå med som författare till en artikel, utan att ha bidragit ett uns till själva forskningen.
Som ett direkt resultat av dessa avslöjanden har alltså en kommission nu granskat publiceringarna på uppdrag av RAN. Med hjälp av en speciell mjukvara gick kommissionen igenom hundratals akademiska tidskrifter inom vitt skilda ämnesområden på jakt efter plagiat och återpubliceringar. Artiklarna hade publicerats inom ämnen som naturvetenskap, agronomi, psykologi, ekonomi, juridik och medicin.
Som en följd av denna granskning uppmanade RAN i somras 541 tidskrifter att återkalla totalt 2 528 vetenskapliga artiklar. 390 av tidskrifterna har svarat, av vilka 263 nu har lovat att dra tillbaka artiklarna. Åtta av tidskrifterna har dock uttryckligen vägrat, varför fem av dessa nu riskerar att tas bort från det ryska citerings-index som finns i form av en databas.
I september förra året väckte kommissionen dessutom uppmärksamhet genom att den rekommenderade ryska vetenskapsakademin att inte rösta på 56 kandidater vid valet till dess 1 800 personer stora församling. Detta på grund av kandidaternas påstådda involvering i plagiering och andra oegentligheter.
Fakta

Få ryska Nobelpris

År 2000 blev fysikern Zjores Alfjorov den första ryssen att få ett vetenskapligt Nobelpris på 22 år. Sedan dess har ytterligare tre ryssar lyckats med samma bedrift, samtliga inom ämnesområdet fysik. Under samma period, under 2000-talet, har minst 65 amerikaner tilldelats ett vetenskapligt Nobelpris, lite beroende på hur man räknar dubbelt medborgarskap.

Från att ha varit högprioriterade under Sovjettiden fick ryska forskare det allt svårare under den ekonomiska omvandling som landet gick igenom åren därefter. År 2002 beordrade landets president Vladimir Putin ett omfattande program för att få fart på forskningen.

Gå till toppen